Kort vår, falska vänner – och sommar!

Våren hann knappast börja förrän det blev sommar.
Jag som just börjat fundera på varför våren har så helt olika namn på olika språk –  spring (eng), Frühling (ty), printemps (fr), primavera (it). Men det får vara. Nu går jag över till sommaren direkt, inget att vela om.

Sommar – summer, Sommer, été och på italienska: estate.
En så kallad falsk vän, det där italienska ordet, i alla fall för mig. Ett ord som känns igen, men har en helt annan betydelse i det främmande språket. Alla engelsktalande fnissar till exempel åt svenskans "fart", inte det minsta släkt med engelskans "fart" som betyder "fis". En typisk falsk vän.

Men åter till italienskans luring: "Un' Estate Italiana" sjöng Edoardo Bennato och Gianna Nannini när fotbolls-VM gick i Italien 1990. Då lärde vi oss att det betydde "en italiensk sommar". Om vi inte redan visste. Jag hade lärt det den hårda vägen, jag.
Länk till texten här.

Jag kan engelska och franska men inte italienska. Jo, jag har snappat upp lite lite grann, och en del begriper jag via latinet (som jag minns förvånansvärt mycket av trots att det var många år sen jag gick på gymnasiet) men...


Nu förflyttar jag mig till 80-talet, långt före den där fotbollssommaren.
Min sambo var från Schweiz och talade tyska, franska, en liten smula italienska, perfekt svenska och nästintill perfekt engelska – en språkbegåvning med andra ord. Vi hade stött på ett kringliftande kompispar. En tysk tjej, Maria, som också talade engelska, franska och italienska, en italiensk kille, Tommy, som talade – italienska. De bodde hos oss några veckor, och vi hade kul hela tiden. Det enda lilla problemet var att Maria fick översätta det mesta.
Nå, de åkte hem.
Och så kom ett vykort från Tommy på Bari, naturligtvis på italienska. Detta var långt före internets tid, och vi var för lata att gå till biblioteket och slå upp i italienska ordböcker. Så vi gissade. Sen tog jag med kortet till jobbet, och fick hjälp av en italienskättad arbetskamrat.
Vi hade gissat hyfsat rätt, utom på en punkt – det där om att Tommy köpt en gård. Det stod nämligen något om estate, som på engelska ju betyder egendom.
Än i dag skäms jag för att jag inte kopplade samman italienskas estate med franskans été. Men min ytterst språkbegåvade sambo gjorde det inte heller.
Och hon hade ändå skrivit uppsats om falska vänner (fast i tyskan) när hon läste språkvetenskap.
Här en länk till en lista över falska vänner i engelskan.  Det finns säkert en italiensk lista nånstans, men för mig räcker det med sommar / estate. Basta!
Förresten: engelskans "friend" är också en falsk vän. Det påminner om – och har samma ursprung som – vårt ord "frände" (som väl ingen använder idag) som ju betyder släkting, inte vän.

På rätt köl med rätt accent

Göteborg har haft hamnfestival och självklart hände det saker på Sjöfartsmuseet, som i det officiella programbladet fick heta … Sjöfartsmuséet?  Fult! Det allra som enklaste stavningsprogram reagerar på den där felaktiga accenten. (I obestämd form finns ingen accent. Så varför peta dit en bara för att formen blir bestämd?)
Men det är alltför vanligt.
Precis som att det är skrämmande vanligt att även bra restauranger sätter accenter lite hipp som happ på entrecôte, serverar bruschetta utan s och envisas med att ha Ceasarsallad på menyn.
Det finns enkla kom-ihåg-tricks.
Franskans entrée betyder ju ingång, varför skulle det finnas en ingång på en köttbit? Entre betyder mellan. Côte betyder här revben. Alltså: entrecôte = köttet mellan revbenen. Uttal: angtrekåt. (Takvinkelaccenten heter cirkumflex, och i franskan, sa min gamle fransklärare, är det "en gravsten över ett dött s". Begripligt i fallet kust - som också heter côte. Vad revbensvarianten beträffar, det borde man ju ta reda på).
Är ett namn italienskt innebär det att ch uttalas som hårt k – tänk på chianti, som ju uttalas kianti.
Hade det hetat tjianti hade det stavats med c, som i ciao. C har hårt uttal framför hård vokal, mjukt framför mjuk vokal. Vill man att det ska låta tvärtom petar man in ett h!
Bruschetta uttalas alltså brusketta, och något scheljud kommer aldrig på tal.
Och för den som inte fixar att göra Caesarsallad: Den romerske härskaren Gaius Julius Caesars efternamn är ursprunget till ordet kejsare. På klassiskt latin uttalades ae ungefär som aj, och C var ett hårt k framför a:et. Caesar uttalades alltså kajsar, som blev kejsare hos oss.
Men latinet utvecklades och numera uttalar vi Caesar som Sesar, och beställer Sesarsallad. På engelska brukar det bli Sisar.
Helt rätt, bara vi minns att det inte stavas Ceasar – för hade det stavats så hade vi aldrig haft några kejsare.
Salladen jag tjatar om uppfanns på 1920-talet i Mexiko. Klicka på bilden för wikipediaartikel!



Tipsar om en skojig artikel om det artikelförfattaren kallar FNUTTAR.
Det vill säga diakritiska tecken, accenter till exempel. Impa på dina vänner och lär dig vad krumelurerna heter.
Själv vann jag en persons gillande genom att fråga om han stavade sitt namn med trema. De där prickarna som hos oss talar om att o ska uttalas ö, eller att a ska låta ä. Men som också har andra användningsområden: de kan betyda att två vokaler ska uttalas var för sig och inte dras ihop till en diftong. (Jämför franskans maïs, majs, som uttalas ma-is och maison, hus, som uttalas ungefär mäson. Eller bilen Citroën, där markerar trema att n:et inte ska vara nasalt).
Eller så handlar det om heavy metal-prickar (rock-dots). Alltså såna som av något konstigt skäl används som dekoration i namn på hårdrockband som Mötley Crüe och Motörhead. Läste nånstans en skojig anekdot om hur den begeistrade publiken på en konsert i Tyskland skanderat "Möttli Kry, Möttli Kry". Kan vara påhittat, men kul. (Namnet Mötley Crüe är en fantasifull stavning av engelskans "motley crew", en brokig skara.)

Jämvikt i hendebatten

I ett forum skrev en man "Jag kallar mig gärna ekvilibrist". Han tyckte att feminist kunde han inte kalla sig, och jämställdist gissade jag är rejält kört eftersom vissa män använder den termen med någon slags politisk agenda.
Ekvilibrist betyder balanskonstnär. Sådana som balanserar på slak lina på cirkus, de är ekvilibrister.
Fiffigt ord att använda för jämställdhetsivrare som av ett eller annat skäl inte vill kallas feminister!
Ekvilibrium. Balans.
Latinet: aequalis "lika," från aequus "jämn".  Jämför med engelskas equal eller franskans égal.

Vågen, 23 sept - 22 okt

Och libra betyder helt enkelt våg, balansvåg.
Den som råkar vara född i vågens stjärntecken vet att det heter libra på latin.
Men här kommer en bonusgrej!
Zodiaken - systemet med stjärntecken - betyder egentligen en liten cirkel av djur. Nu snackar vi grekiska. Men vågen är ju inte något djur och ingen människa heller (som skytten, jungfrun och tvillingarna).
Vågen är helt enkelt det enda föremålet i gruppen.
Förklaringen är att de gamla grekerna räknade elva stjärntecken. Men. Skorpionen med sina klor räknades som en dubbel konstellation. Romarna knödde in libra - så skorpionens klor blev en våg.
Bra engelskt etymologilexikon reder ut.

Nyord 6 - men bara ett korrfel. Och ett gammalt ord dessutom

OK, så vi har rån och tvång - vad blir det? Bulleribång - det blev "rång".
Nästan så man önskar att det blir en brottsbenämning.


Men ordet är tyvärr upptaget. Saxat ut Svensk etymologisk ordbok 1922, via Runeberg.org:


rång, sv. dial., avhuggen trädstam
o. d., fsv. rang, stång för höns, jfr finska
lånordet ranka, ranko; möjl. besl. med
sydty. dial. range, stång. Kanske av
germ. *hrang- o. i så fall säkerl.
avljuds-form till got. hrugga, stav, mlty., mhty.,
ty. runge, vagnsstång, ägs. hrung (eng.
rung), bl. a.: tvärbjälke på skepp; enl.
somliga nasalerad form till lat. crnx,
kors (se d. o.), dock ovisst. Om en
annan möjlighet se rå 2. - Avledn.: ränge
11., gles inhägnad, rångla, lång stång.

Bonjour tristesse

Ordet. Bonjour är en knälång dubbelknäppt jacka med skört.

Plagget blev modernt på 1800-talet. Och varför det heter just god dag vet jag inte, men det var och är ett plagg för livets goda dagar, bröllop och bättre fester, så varför inte.

****************************************


Omläsning av något romantiskt tonårigt kanske passar på våren?
Bonjour tristesse kom ut 1954.
Författarinnan Françoise Sagan var bara 18 år när hon skrev denna sin första roman och hennes huvudperson Cécile är 17. Boken blev en omedelbar klassiker, den som inte läst den har nåt att ta till en tråkig dag. Med eller utan tonårsglasögon!
När den först gavs ut på svenska, redan 1955, fick den heta "Ett moln på min himmel" men senare utgåvor har originaltiteln.
(Titeln, förresten, tog Sagan från den surrealistiske poeten Paul Éluards dikt À peine défigurée (Knappt vanställd), som börjar "Adieu tristesse/ Bonjour tristesse..." Mycket vackert tonsatt av Francis Poulenc: À peine défigurée, ur Sept chansons)


Men tillbaka till Sagans roman! Filmen som kom 1958 är inte heller dålig.
Jean Seberg som Cécile, David Niven som den ansvarslösa pappan Raymond. Och underbara Juliette Gréco sjunger titelsången Bonjour tristesse.

Jean Seberg är värd att kolla. Hon var krigsmotståndare, stödde sådant som medborgarrättsrörelser, indianskolor och Black Panthers, och hade svarta vänner.
Detta var i slutet av 60-talet och resultatet blev en häxjakt från FBI, en osannolikt smutsig kampanj. Falska anklagelser och infamt skvaller om hennes liv spreds via tidningar, hennes hem avlyssnades, hon utsattes för inbrott och stalkning.
1979 hittades skådespelerskan död i sin bil i Paris, med ett självmordsbrev i handen. Hennes familj anklagade FBI för att ha drivit henne till självmord.
Jean Seberg ligger begravd på Montparnassekyrkogården i Paris.
 Mer här: http://www.imdb.com/name/nm0781029/bio


************

författarinnans afton

Valborgsmässoafton. Festa och sjunga, eller läsa en bok? 

Innan ni går in i dimman: Helgonet Wealdburg (gammalengelska) Walpurga (tyska) eller Valborg levde på 700-talet, och var välutbildad på ett nunnekloster i England. Hon var ute och missionerade i Frankernas rike, nu en del av Tyskland, med sina bröder. 
Hon talade och skrev flera språk – och nedtecknade brorsan Willibalds reseminnen från Palestina.  

Så hon anses ha varit den första kvinnliga författaren i England och Tyskland. Det kan man ju fira med en bra bok (ahum, om man inte ska grilla och kolka vin)!   

För min del är latinet lite rostigt, och religion intresserar mig föga. Vilken annan bok som helst får duga, bara det är en kvinna som skrivit den.

Jag hinner ett par kapitel på nån deckare innan det är dags att ge sig ut i grilloset. Eller dimman.
******

Valborg blev abbedissa i klostret Hedenheim 751, och dog där  779 ungefär 70 år gammal. Helgonförklaringen beror inte på något martyrskap utan på diverse mirakel. Att hon firas just vid den här tiden beror på att hon helgonförklarades 1 maj 870 (osäkert årtal, men datumet är säkert). Alltså är den 29:e Valborgsmässoafton. 
Att Walpurgisnatten förknippas med att driva bort häxor är något kyrkan hittade på. Det hade ändå vårfirats med eldar och annat hedniskt festande vid denna tid på året – det var bara att inordna hallaballoet i kristendomen. Ungefär som med jul.

 

en mantel av strålande ljus

Nu planerar vännerna och jag för årets förstamajbetraktande.
Jag älskar att höra de gamla sångerna, älskar att minnas hur arbetarrörelsen drevs framåt av vilja, och musik, och vackra texter med viktiga budskap. Tanken att orden förde samhället framåt också på så vis, den tilltalar mig mycket.

"En gång skall jorden bliva vår" sjunger man i Internationalen.

Tänk vilket oerhört hopp och vilken visshet som finns i de orden. Tänk hur utslitna kvinnor och män längtade efter den dagen.  Ett hopp utan religiösa förtecken men en tro på att saker kan förändras om många enar sig.

"Första maj, första maj!
Varje sliten kavaj
blir en mantel av strålande ljus
Varje trött proletär
glömmer mödornas här
och går drucken av vårvindars rus.

O du älskogens vår,
som befriande går
över landen i segrarefärd,
du är drömmens också,
och var blick i det blå
är en blick in i undrenas värld.

Vart förtryckarnas hot,
varje vardag med sot
blir idag som en lumpen legend.
Och var håg och vår hand,
röres fritt utan band,
och vår blick är mot framtiden spänd."

Visst är det vackert!
Texten skrevs 1911 av Hannes Sköld, författare, poet, språkforskare och socialist som en gång sattes på Långholmen för att ha bedrivit antimilitaristisk propaganda.

Tvärsöver går'n

Där, tvärsöver går'n. Där blommar det snart om bara solen orkar ner.

Jan Hammarlund skrev en underbar sång som heter just "Tvärsöver går'n", en text som handlar om det fruktlösa i att avundas och längta till de rikas värld – och om att hitta sina egna glädjeämnen och tillgångar.
Tvärsöver min gård ligger en bostadsrättsföreningskåk. De har sandlåda och bänkar och bord på gården, och ett körsbärsträd, och man kan se att de har tvättstuga. Ibland leker där barn. Ibland sitter sommargästande thailändskor runt bordet och pillar ner solglasögon i påsar, inför sommarens marknadsförsäljningar skulle jag tro.
På min innergård, på vår sida muren, finns soprum, förråd för en restaurang (under plåttaket), ett skåp med gasflaskor till restaurangen, cykelställ, och inte ett grönt strå. Ibland kommer det upp nya gula lappar från anticimex om råttgift. Ibland kommer en slamsugningsbil och tömmer krogens fettavskiljare och då stinker det i timmar.

Ordet? Gård. Det är en yta, en trygghet, en enhet för bönderna, ett mellanrum för stadsborna. Något öppet – eller något instängt.
På engelska heter det yard.
Förra året kom en omtalad prisbelönt bok som heter just Yarden, av Kristian Lundberg. Yarden är ett område i Malmö hamn, och på just denna plats ställer man upp importerade Toyotabilar. En stor vindsvept yta, inget som alls liknar min trånga innergård.
En kompis med inblick sa att det är japanerna som bestämt att området ska heta yard, på engelska alltså. Kanske man ska vara glad att de inte tvingade dit ett japanskt namn.

Korra Karenina eller gå till bibblan?

Vi har alla varit med om det.
En ställer fram en kopp te, kryper ner i soffhörnet med en nyköpt bok, slår förväntansfull upp första sidan – och så blir det sirap i läsningen. Något är fel. Korrekturfel,  klumpigt språk, översättningsmissar. Oftast tar jag mig igenom ändå, det kryper i kroppen och jag får mardrömmar om jag lägger ifrån mig en outläst bok.
Men inte hade jag ens tänkt tanken att reklamera boken! Tydligen finns andra som funderar på att göra just det. Råd & Rön reder ut begreppen: När språket inte flyter

Kanske ett bra sätt att få fason på de översvämmande bokhyllorna? För nästan alla böcker i dag är behäftade med åtminstone några fel. Läs, notera felen, skicka tillbaka och få pengarna i retur...

Tja, det verkar aningen enklare att låna på biblioteket, eller hur? En slipper porto åtminstone, och kan träffa trevliga bibliotekarier som kommer med goda råd och nya tips och skojiga idéer. Och så kommer man ut med böcker man inte visste fanns.

Här en pytteblogg som jag följer: Kortedala och Gamlestadens biblioteksblogg.


Helt enkelt för att Gamlestadens bibliotek, i Medborgarhuset, var mitt första bibliotek i barndomen. Fortfarande ett fint bibliotek med stämning, i vackra lokaler om man nu gillar vältänkt sextiotalsarkitektur. Och till systerbiblioteket i Kortedala brukar jag åka på quiz.

Bonus är att bloggen är rolig!
Särskilt när bibliotekarierna AnnaJ och Karin förklarar världen och ursprunget och mysterierna vi alla grubblar över.
Det finns en hel serie med mer eller mindre vettiga klipp, rekommenderas!

Dom och dem och alltdetdär

Det är inte lätt med de och dem, har jag förstått.
"Dem får Sverige möta" är vad rubriksättaren tänkte sig. Eller kanske "De får möta Sverige i OS".

Man ska vårda sitt språk.
Själv hör jag till den skara som tycker att det ofta vore bättre om folk skrev "dom".
Vid tvekan – döm till "dom".
Det är sällan som detta faktiskt ställer till problem, och i så fall får man helt enkelt formulera om.
 
Ingen undrar till exempel över vad för slags dom detta berömda citat talar om, det som handlar om att man ska vårda sitt rykte:

Fä dör, fränder dör,
själv dör du även;
ett vet jag som aldrig dör;
dom över död man. (Ur Havamal, Poetiska Eddan)

Kejrå, vi korsar språkgränsen

På engelska kallas de (vi) Grammar Nazis.
Grammatiknazister = språkpoliser.

Internet är nedlusat med roliga sajter och det är bara att frossa.
Här en favorit: thegrammarnazi.tumblr.com

Klicka på logon t h för en bra förklaring av fenomenet:

fascism och skit

Läste en intressant och klok artikel om sambandet mellan morden på Utöya och fascism, om hur det helt enkelt fungerar.

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/darfor-ler-anders-behring-breivik

Ordet fascism har en mycket otäck innebörd.
Fasces däremot är helt enkelt latin för en bunt. Ett knippe med sammanbundna träkäppar är starkare än en enskild käpp, så symbolen visar att enighet ger styrka. I antikens Rom var knippet, med ett utstickande yxblad, en symbol för officiell makt. Fasces bars av liktorer – i princip en grupp livvakter kring de högt uppsatta. Soldater som sårats i strid kunde också bära knippet i processioner, som ett hederstecken.
De italienska fascisterna tog namnet för att de ansåg sig ha rötter i antikens Rom. En symbol för makt och enighet var precis vad de behövde.
Men själva bunten eller spöknippet, med eller utan ett utstickande yxblad, förekommer på alla möjliga håll.

Lilla riksvapnet, polisens emblem

Som i den svenska polisens emblem, det lilla riksvapnet.

Och på flera nationella emblem och mynt i USA, på Kubas statsvapen, Ecuadors nationsflagga, i Frankrikes nationalsymbol. Länder där tack och lov fascism inte är en förhärskande ideologi.  
Men de italienska fascisterna snodde åt sig symbolen till och med i namnet.

Italiensk enighet är en sak för sig. Själva det italienska språket är en sammanslagning av många likartade språk eller snarare dialekter.
Dante Alghieris "Den gudomliga komedin" som skrevs 1308-1321 (länken till en engelsk utgåva) var boken som startade processen. Han skrev på sitt språk, florentinska - staden Florens var en självständig republik.
Diskussionen om att slå samman alla varianter och få en enig italienska började på 1500-talet, första ordboken kom 1612. Staten Italien bildades inte förrän 1861. Då beslöt man att använda Dantes vackra språk som officiellt skriftspråk.
De som läser Dante med moderna ögon kan läsa in annat än vad författaren avsåg:
http://www.svd.se/kultur/gudomliga-komedin-anklagas-for-rasism_6926707.svd
Precis som okunniga människor kan läsa in en fruktansvärd politisk ideologi i en gammal symbol för enighet.

ålder och fladderfitta

I dag gick på Svt först en dokumentär om plastikkirurgi – Skönhetsbubblan – och sen en direktsänd debatt om fenomenet. En fråga handlade om hur dokumentärens huvudperson, bloggerskan Jane Timglas, egentligen tänkte göra – förminska blygdläpparna eller inte?
Hon visade sig vara en förnuftig ung kvinna som kommit fram till att det där var onödigt. Att hon gått igenom ett femtiotal andra ingrepp stod hon för: läppförstoringar, kindbensinsprutningar, tandblekning, bröstimplantat...
Men ordet då? När det gällde just blygdläppssnacket användes ordet "fladderfitta" (vilket fick min manliga kamrat att korrigera: "fladdermus heter det!").
Då tänkte jag på första gången man i svensk television fick höra ordet mens.  Jag minns det. Det var simhopperskan Ulrika Knape, gudomlig idrottskvinna, som hade presterat sämre än vanligt och fick frågan av en reporter: "Vad tror du det beror på?". Varpå tjejen frankt svarade "Jag fick mens i dag."
Minns att både mamma och jag drog lite efter andan och log. "Mens" var ett ord som dittills inte yttrats på tv, helt enkelt. Isen var bruten.
Jag är född -51 och detta bör ha varit i slutet av 60-talet eller alldeles i början av 70-talet. Det har hänt mycket sen dess, och tur är väl det!
Heja Sverige! Heja alla fladderfittor!
Skönhetsbubblan på Svt.  Väl värt att se!
Och Jane Timglas blogg. Att hon gjort onödiga saker med kroppen kan man tycka, det tycker jag – hon ser bra ut i grunden och skulle se bättre ut utan svullna läppar och bomber.  Men hjärnan verkar inte så dum ändå!
Det finaste ordet fann en facebookkamrat: Fjärilsfitta!

Alla kansjälvare kan inte själva

Jag tjatar rätt friskt på om att det finns en bra poäng i uttrycket "alla kan skriva", men en ännu bättre poäng i att låta någon utomstående kolla igenom texten innan den visas upp för världen.
Lita aldrig på stavningsprogram! Lita inte på din sysslings dotter som får så fina betyg på sina uppsatser, hon kanske vill "vara snäll". Be någon utomstående att hjälpa dig med den svåra uppgiften. En blir hemmablind och har svårt att se nyktert på sina texter efter ett tag, tro mig.
"Kill your darlings" är en uppmaning som är mycket svår att följa.

Vatten på denna kvarn fick jag i den här artikeln:

http://www.poynter.org/latest-news/regret-the-error/170038/study-readers-value-extra-editing-women-especially/

Lägg märke till att kvinnor uppskattar en välredigerad text extra mycket.
Eftersom kvinnor i allmänhet läser mer än män så är det kanske inte konstigt. Men det innebär naturligtvis också större chans att just en kvinna läser just din text.
Det ger dig ännu starkare skäl att låta någon annan gå igenom, kritisera, ändra eller bara läsa den och komma med förslag. Sånt som jag gör!

Baby blue eyes & konsten

Bilden från www.koloninorrbotten.se/

Färgfunderingarna från inlägget om Alice-blått förde mig till den lilla växten Prins Gustafs öga. En så fin blå färg!
På engelska heter den "Baby Blue Eyes".
Ja, numera finns blomman i fler färger men – han hade inte röda ögon, prinsen ifråga.
De gäller alltså prins Gustav, 1827-1852, son till Oskar I och Josefina av Leuchtenberg. Sångarprinsen kallad eftersom han höll på med musik - han skrev bland annat melodierna till "Glad såsom fågeln i morgonstunden" och Studentsången – "Sjungom studentens lyckliga dag". (Just den senare texten leder i sort sett varje vår till språkliga diskussioner om verbformen "sjungom". Det tar vi en annan gång.)

Wikimedias återgivning av Kleinblått

Nästa blå kändisfärg – Kleinblått.
Konstnären Yves Klein jobbade med i många år med blått och hittade 1958 det han tyckte var den perfekta blandningen. 1961 hade han tagit patent på färgen!
Den som läser modetidningar och modebloggar vet att Kleinblått är modernt just i vår.  Dammode, herrmode, inredning, accessoarer... överallt syns den. Även om en del inte ser ut som "äkta Kleinblått" utan som kornblått, eller helt enkelt illblått.
Det är inte första gången Kleinblått är den nya svarta, om man säger så (senast den utropades som rätt färg var i höstas).
Min mamma gillade konst, och Klein, och Kleinblått – och bar en dräkt i denna intensiva färg redan i mitten av 60-talet. Nånstans finns förhoppningsvis en lycklig Myrornakund som har kvar den.

Kleinblå och kornblå är snarlika färger. Blåkorn är ett varumärke för en trädgårdsgödselblandning, men vad är kornblå? Jo, den har sitt namn efter kornblomster som – det hörs på namnet – växer i sädesfält. Vi pratar alltså om ett annat namn på blåklint.

Alla har nog haft ett blått plagg, om inte annat ett par blåjeans. Vill du veta massor om historien bakom tygfärger, och varför blåfärgare kunde ha en egen sektion i medeltidens färgargillen? Läs här: Tygfärger på medeltid och vikingatid.
Själv fascineras jag av att få veta saker om indigo, vejde, och trampört som kan ge blå mjölk.

En gång hade jag en indigoblå bomullsjacka som jag tänkte bleka lite, färgen var verkligen för mycket för mina blaskblå ögon. Ett bad i klorin, och den såg ut att bli vit. Men när den torkade var den lika illblå. Inte vet jag något om kemi, men det lär ha handlat om betning (förberedning, fixering) och/eller kypfärgning, en teknik som används när färgämnet inte är vattenlösligt. Trolleri såg det ut som.
Ordet kyp var från början namnet på en färgkittel, sedan på upplöst indigofärg – kärlet fick ge namn åt innehållet.

Alice-blå

Någon påminde om det vackra ordet krinolin, någon annan fyllde i med "blommig och blå". Jag började nynna. "I min blommiga blå krinolin".
Den svenska texten skrevs av Anita Halldén, och sången finns på soundtracket till filmen Jazzgossen 1958. Där sjöngs den av Maj Lindström, skådespelerska som gick bort 2011.

Sången dök också upp i ett tv-program 1970, ett program om gamla örhängen (nu för tiden säger man hits).

Här tolkades den av Anni-Frid Lyngstad – iklädd just en blå krinolin med en liten blomstergirlang.
Texten innehåller raden "Ibland blommor och blad/ gick jag på promenad".
Så värst mycket grönt syns då inte på videon. Men den är ganska ljuvlig ändå.





Men originalet då?
Sången heter "In My Sweet Little Alice-blue Gown" och skrevs för Broadway-musikalen "Irene" som hade premiär 18 november 1919. Musik Harry Tierny, text Joseph McCarthy.
Rollen som Irene O'Dare blev omedelbar succé för musikalartisten Edith Day (1896-1971).

Inspelningen här är gjord 1920.
I originaltexten promenerar sångerskan på stan och kråmar sig framför speglande skyltfönster, i sin vackra klänning.


Och så var det då ordet. Vad är egentligen Alice-blått? Jo, det är en blek, blek blå nyans.

Enligt en wikipediaartikel var det Theodor Roosevelts första hustru, Alice Lee Hathaway, som älskade färgen, och enligt en annan var det deras dotter Alice Roosevelt Longworth (1884-1980).
Må vara hur som helst med detta, men Alice i färgens namn är en av dessa två.
Gissar på dottern, hon verkar ha varit en en rolig sort som vägrade godta konventioner om hur kvinnor skulle bete sig.
Färgen blev modern – först via Alice Roosevelt (endera), sedan via musikalen och så via musikalfilmen Irene som kom 1940.
Hur den ser ut? Kolla här:
http://www.w3schools.com/tags/ref_color_tryit.asp?color=AliceBlue

fobiker i alla landsändar, förenen eder! eller romani i repris

Sen Romadagen har jag grunnat: Är ordet "fubbick" verkligen inlånat från romani?
Jag läste det i http://blogg.tripitaka.se/#post13) men hittade inga andra referenser. Skumt.
Som gammal journalist vill jag ha gärna flera belägg och källor till allt möjligt. Och jag kunde inte raskt få tag i den bok som bloggaren Tobias hänvisade till, Gerd Carlings "Romani i svenskan".
Nu har Tobias för min skull slagit upp! Och mejlat mig citat:

"fu'bbick idiot, dummerjöns, avsigkommen individ (sydsv. vanl.). Igenkänns bara tillfälligtvis utanför Sydsverige. Sv.rom. fobik tokig (Et), no. rotw. fåbik dum, korkad. Troligtvis från ty.rotw.; ty. foppen "reta någon" är ett möjligt ursprung."

Tack, Tobias! Nu får alla skåningar, smålänningar och blekingar ge med sig. Om de inte vill bråka med Carlings bok, så...

Dessutom drog jag extra på mungiporna av dubbeltydigheten i "(sydsv. vanl.). Igenkänns bara tillfälligtvis utanför Sydsverige."

Allt är inte vad det ser ut att vara

Kroppsspråk. Bättre kan det inte sägas.

mercedes och dans

Har hämtat mig efter att ha firat Romadagen.
Underbara dansare i föreningen Röda Rosor - kameran funkade tyvärr inte -  fantastisk musik, trevligt och välkomnande, och ett par oväntade kramar. En charmör från Bukarest blandade ut det vita vinet med vatten och jag gjorde detsamma, så jag blev inte ens berusad.
Alldeles i början av scenprogrammet tog konferencieren mikrofonen och sa "Det står en Mercedes nummer XX utanför, med öppna dörrar". Och då var det inte bara jag som fnissade: vanföreställningen om romer och deras fina bilar är nog allmänt spridd även band romer.
Ord i sammanhanget: Vanföreställning är ett bra och användbart ord. Betyder inte fördom eller nåt annat negativt. Bara "felaktig föreställning".

Grattis på Romadagen!

Det finns en oerhört vacker och melankolisk nationalsång – "Gelem, gelem". Lyssna!
För idag den 8 april är det Internationella Romadagen, romernas nationaldag. 

Lite konstigt att säga "nationaldag" eftersom romerna inte har en egen nation, tänker jag. Det borde kanske heta "internationaldag"? I vilket fall, dagen har firats sedan 1971 då den första internationella romska kongressen hölls i London.
Och just i år kan vi fira att romer funnits i Sverige i 500 år.

Själv vill jag fira det romska inflytandet på språket!

Romani är ju ett av våra officiella minoritetsspråk. Det talas av 40 000 svenskar, enligt Språkrådet.
Minoritetsspråk må vara – men det är ett stort, varierat och mycket anrikt språk. I Europa talas romani i olika varianter av sisådär 14-17 miljoner, det slår den lilla svenskan med hästlängder.

Imponerande anor:

Romani Chib tillhör de indoeuropeiska språken och är släkt med sanskrit och moderna språk som hindi, urdu och singalesiska. 

Men talar vi romani till vardags, vi vanliga svenskar?

"När kungen var ung kallades han Tjabo och många tyckte nog att han var rentav lite pucko. Det var innan han träffade en tjej och hajade att det var dags att växa upp. Ja, det kirrade sig till slut. Lattjo!" *

Det låter som nåt ur en pilsnerfilm, nåt söderkis-50-tals-aktigt. Men inte då.
Vi snackar med rötterna i sanskrit!
Bara några inlånade romaniord: tjej, lattjo, jycke, vischan, haja, pröjsa, kirra, tjabo, pucko... *
Här får ni veta mer, och kan snappa upp en del nya ord.


http://www.romakulturklass.com/spraket.htm

* enligt uppgift i en språkblogg är även "fubbick" (tok, tönt, klant)  inlånat från romani. Jag hade den osannolika turen att träffa en expert på Romani chib på själva Romadagen, och hon var mycket skeptisk. Men hon blev nyfiken, förstås, som varje språkälskare.
Då gick jag till källan och mejlade bloggaren Tobias. Som visade hur det egentligen är.  Läs det klargörande inlägget!  fobiker i alla landsändar, förenen eder! eller romani i repris

gofreda på er!

I den utmärkta bloggen faktoider skrivs om varför långfredag heter "Good Friday" på engelska.
Det handlar om "god" i betydelsen "helig". "The Good Book"  – ett namn på den kristna bibeln  – är ett annat exempel på den innebörden av ordet.  Jag kan tänka mig att "the good lord" också ligger där i kanten.
Å andra sidan, det finns fler teorier om "Good Friday". Som att "Good" skulle handla om "God", d v s engelskans "gud".
Inte vet jag. Men i de flesta europeiska språk har man tagit fasta på att dagen är helig för kristna (eller god i den betydelsen jag tror mest på).
Bonum Veneris på latin, Goede Vrijdag på holländska, Vendredi Saint på franska, Venerdi Santo på italienska o s v. Och på esperanto, som skapades för att de flesta skulle kunna hänga med och som därför har de "vanligaste" orden i botten nånstans: Sankta Vendredo.
Att det heter långfredag här och i grannländerna är begripligt, det handlar om att de pietetsfulla nordborna satte sig in i hur Jesus hade det där på korset.
Men har vi inte goda heligheter för oss i svenskan? Tja, hur är det med  "den gode herden"? Det kan väl inte betyda att han s a s bara är bra på sitt jobb?
Nej, jag tänker inte ge mig in i detta, jag är okristen och okonfirmerad. Tyckte bara det var lite intressant.
 

Botticelli, Venus födelse - ett mästerverk

Okej; hur är det med latinets fredag - "dies Veneris"? Är det då man får veneriska sjukdomar, i samband med fredagens after work-raggande?
Jodå, så kan det gå. Dies Veneris betyder Venus dag - kärleksgudinnans dag alltså. Och från Venus avleds ordet venereus, sexuell.

Kunde inte avstå från att slänga in den underbara målningen av Sandro Botticelli, Venus födelse.

För övrigt grundas vår "fredag" på en forngermansk översättning från latinet. Fredag – en dag för modersgudinnan Frigg, som förmodligen varit samma gudinna som kärleksgudinnan Freja en gång i tiden. Same, same. http://sv.wiktionary.org/wiki/fredagher



Men för den som är kristet troende kanske det inte blir så mycket nuppande just på Långfredag, lidandets dag. Respekt. Jag vill inte att någon ska känna sig stött, okej!

Pascha brascha mandelmascha

Påsken är här.
Jag som inte är bibliskt bevandrad har mycket att undra över.
Exakt när är det läge att säga Glad Påsk till ev kristna bekanta? Jo, mina efterforskningar på nätet klargör att Jesus anses ha uppstått efter tre dagar och tre nätter, och då måste ju det korrekta vara när klockan slår midnatt mellan påskafton och påskdagen.
Hur hälsar en sina ev kristna och därtill känsliga bekanta fram till dess?
Blivande glad påsk! Påsk på dig! Glad påsk i förväg!


Jag är aningens socialt ängslig och vill inte säga fel, inte heller fråga rakt ut för jag vill inte visa min stora lucka i allmänbildningen.

Bäst är nog att tiga sig igenom åtminstone långfredagen. Som man gjorde förr, innan allt kul startade med Korsfester å sånt.

Ordet påsk har rötter i arameiska ordet paska, som i sin tur har sitt ursprung i hebreiskans pasach. Enligt gamla Svensk etymologisk ordbok skulle det komma ur pesach, som ska betyda påskalamm. Men redan i skolan lärde jag mig att Pasach betyder "gå förbi", tänk på svenskans fransyska lån "passage", och på engelska kan påsken heta "Passover". 
Paschas kunde förr betyda stycke, berättelse, ställe i en bok, kan man lära sig av Svensk etymologisk ordbok.*
Alltså, det är inte lätt med franskan. Scheljudet åker så lätt på sniskan. Passasch blev paschas. Tänka sig!


Alla funderingar av större djup är redan noterade av favvisbloggaren David Nessle: http://davidnessle.wordpress.com/2012/04/05/paskens-mysterier
Kolla, fina bilder har han också!


* (Paschas kan förstås vara genitivform för pascha  - överkonung. Med rötterna i persiska schah eller shah, samma gubbe som i schack. Glöm påsken i detta sammanhang. Om du inte är helt innördad på Lewis Carrolls Alice-böcker. I Alice i Underlandet finns en påskhare och i Alice i Spegellandet finns ett schackspel). 

Så poetesiskt

I Göteborg finns inte bara hela världen utan hela universum.

Och museet Universeum. Och vet vet, kanske sam-uraier. 
Klipp ur gt.se... men jag tror att hen som hittade på rubriken sitter i sthlm och käkar sushi eller nåt.

Senare tog de bort samuraikopplingen.
Kanske nån fått en utskällning? Kvar blev i alla fall en utsällning.
På världsalltets allra högsta punkt.

Ord ger pengar! Nja, i alla fall presentkort.

Idag blev jag enrollerad till ett quiz-team. Alltså ett frågesportslag. 

En väninna sen evigheter och två av hennes vänner som jag aldrig träffat förr – och jag – bildade teamet Kladdkakorna, och sopade banan med motståndarna.

De svåraste frågorna handlade om hopliter, maronering plus nåt annat, nämligen den kemiska formeln för ozon. Klart vi satte detta!

Hopliter - antikens grekiska fotsoldater med rejäl rustning (dedär som fajtades mot de romerska legionärerna), maronering  - en strafform på 1600-talet, där en dödsdömd sattes iland på en öde ö.

Och formeln för ozon skrivs O3.
Lättvikt var det däremot i utslagsfrågan som var hur många åskådare Metallica satte publikrekord med i Globen. Lättvikt passar en sån som jag som nyss läst nåt om Globens kapacitet, och gissade tillräckligt nära. (Svaret är 16 498 åskådare, jag gissade 17 600 nånting.)

Nästa tisdag samma ställe, och då kan vi konsumera prissumman i baren. Och vinna ett nytt presentkort. Jag ser framför mig en räcka tisdagar med gratisvin...  eller kanske det blir mat.
Ord kan ge leverskador. Också.

Kasta inte brynstenar i hönsgården innan ni läst detta!

Upptäckte en hel blogg bara om HEN.
Alla dumma motargument, några klokare invändningar, allt finns där. Med lysande svar!
Bara att träna in.

http://henom.wordpress.com/

Och om ni klickar på ordet "hen" här  så dyker det upp en massa av mina egna inlägg om nyordet – många länkar finns det också. Till exempel det som satte i gång debatten – första presentationen av barnboken Kivi & monsterhund (hen gör så gott hen kan). Och officiella språksveriges försiktiga accepterande (Hen går hem). Och en text (Henryckningens tid är här) om bland annat den faktaspäckade läsnjutning som borde satt streck i debatten  – d v s Mikael Parkvalls understreckare i Svd, en snabbt berömd text. Plus, förstås, en länk till Språktidningens specialartikel den 1 april (Runstensfynd blottlägger hens historia).
Hur böjs hen, om hen nu böjs? Kolla Språkrådets klargörande: inte alls. Läs till slutet så kan ni plugga in skälen till att en ska avfärda alla "henom".
Med allt detta samlande vetande i bagaget kan ni impa på vilken henmotståndare eller henförespråkare som helst. Tro mig!

Nyord eller vad kan detta betyda?

Lite lustigt.

Google har nåt system för att lägga ut passande annonser på denna enkla blogg om ord. Det hade ju varit kul om jag - åtminstone jag - begrep vad annonserna handlade om.

Jag vet att "tör du?" är danska eller norska för "vågar du?". Och POV är en vanlig förkortning för "point of view", det vill säga inställning eller åsikt.
Men "Ledning handlar om 'pov'"?
Ja men det är klart att jag kollade företagets hemsida.
Snygg men ganska så obegriplig.
Jag har räknat ut att det handlar om nåslags dataspelsutvecklare, bland annat. Men jag vet fortfarande inte vad de menar med "pov". Tänk om jag har det?! Utan att veta.
Och varför vill de veta om jag har en åsikt, om det nu är det som åsyftas?

skälet till varför orsaken för då då?

Ur morgonekot på P1, klockan 08 i dag.
"En mycket viktig orsak för varför matteundervisningen inte ger tillräckliga resultat de e att det undervisas på fel sätt i klassrummen".
Och vad är skälet till, förlåt orsaken för, att utbildningsminister Jan Björklund uttrycker sig så illa på svenska?

Komsti, komsti

Inte ens språkkänsliga SvD har det alldeles lätt med hur det ska heta.

Hur är det, har vintern gjort ett återtåg eller återkommit? Dit eller hit?

Tågkomster? Något för en textredigerares hågkomster?
Och hur kan en komst hålla i sig? Då står den väl stilla?


Hågkomster = memoarer

Dagen till ära

Om henningen ska fram!

metaforfrossa

När jag lyssnar på lunchekot spetsar jag ofta öronen lite extra när det är dags för tidningskrönikan.
Det verkar finnas hopar (hmpf, hoprar borde det heta i plural om man säger "en hoper") med fantasifulla ledarskribenter runt om i landet. Och deras favorithobby verkar vara att stapla metaforer.
I dag var det något med politiker vars dimma satte käppar i hjulet för ett-eller-annat.
Nytt samlarobjekt tror jag.  Blandade metaforer är ju gammalt, men ledarskribentmetaforer kan bli, tja – kanske ett fruktbart stickspår.  Eller ett vidöppet fält med grodor?

"Det kan vara ett spel för kulisserna" sa nån just på radio.

liberalt och illiberalt

Det börjar som så ofta med ordglidningar. Men så övergår det till ordskred.
Läste i Svenskan en sammanställning av hur snabbt Sverige "liberaliserats" – det vill säga hur fort våra regeringar sålt ut det vi och våra föräldrar byggt upp med skattepengar. Vård, skola, järnväg, ja ni fattar.
Länk här: Snabbaste liberaliseringen ever.

Om jag vore liberal skulle jag värja mig för termen. Det är snarare illiberalt, det som pågår. För enligt gamla liberala ideal skulle så många som möjligt få det bra genom egna fria val. Inte bara riskkapitalister. De har fått alltför mycket frihet tycker jag och många med mig.

Här är Svenska Akademins ordlistas förklaring av liberala idéer. Lägg märke till synonymen frikostig – den stämmer ju med regeringens inställning till just privatiseringar. Om man säger så.
Men lägg också märke till slutklämmen: "...jämställdhet o. handlingsfrihet i förening med socialreformatorisk lagstiftning."
Ja hörni, jämställdhet? Sociala reformer? Allt som omformas reformeras, men nog tycker jag att "reform" borde peka framåt och inte bakåt i historien.






 
SAOL på nätet: http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet/ordlista

Henryckningens tid är här!

Det är skönt när nån med gedigna kunskaper och pondus ger sig in i debatter.
Som t ex lingvisten Mikael Parkvall. Hans understreckare i Svd gav nog alla uppblåsta hen-tyckare pyspunka. Bästvetare på båda sidor kan ägna sig åt annat ett tag.
Understreckaren som säger allt om hen-debatten.
(Kontentan? Gör som du vill.)
Rolig är han också!

"... alltför ofta glöms det bort att det finns skäl att vara tacksam för en viss grad av språklig generalisering. Vi måste inte säga '02:ans BMW X5 med aluminiumfälgar, läderklädsel och komfortpaket', utan vi kan komma undan med 'bil'."

Själv gillar jag hen (vilket har märkts i några inlägg).  Ett bra tillskott, även om ordet säkerligen inte leder till ett jämställt samhälle alldeles av sig självt.  Men bara det att slippa skriva "han/hon" känns rätt.
Sen vore det ju kul om fler ord sprider sig från hen-barnboken "Kivi & monsterhund" – t ex  "bryssling" eller varför inte "halvkvartskusin". Inte för att de ska betyda något, utan för att de är trevliga nonsensord som ligger gott i munnen.

barnbyar och bybarn

Ofta klagar vi språkpoliser på att det saknas bindestreck.

Nu hittade jag ett kalasexempel på när nån lagt till ett bindestreck för mycket.
Barn-by och ba-by?

Få ord, många fel och lite lite science fiction

Satt i tandläkarväntrum i morse. På väggen hänger en tv och jag slötittade på Tv4-nyheterna.
Men oj vad jag vaknade till.
Undertill i rutan strömmade vad jag tror heter en ticker, ett band med korta nyhetsrubriker.
"Flera explositioner i Toulose" läste jag först, och sedan "Mördaren kan ha gjort självmord".
I en språkpolisgrupp  på Facebook dök det upp fler exempel: I Aktuellt hade någon lagt ut en textremsa med platsen "Kebenekaise" och i Tv4 hade nästa program annonserats "Jamies matrevulotion".
Nu undrar jag hur i himlens namn man kan skriva och stava fel när det bara handlar om en handfull ord. Har alla blivit stavblinda helt plötsligt?

Visst fanns det en novell av Ray Bradbury som handlade just om detta!
Tidsresenärer åker bakåt i tiden, nån trampar ihjäl en fjäril och när de kommer tillbaka märker de att en del har förändrats. Som stavningen.
I min iver att få minnet bekräftat hamnade jag på den mycket märkliga sajten Multilingualarchive. Ett överflöd av knäppa ord och obegripliga översättningar som slår både bing och googletranslate med hästlängder.
Min blick fastnade på ordet kullstyrkarulle – sen la jag ner letandet.



 

Ordenssällskap

Särskrivning kan ibland rekommenderas.
Jag trivs bra i ordens sällskap, men vet inget om ordenssällskap. Om nån skulle dra med mig på en sammankomst med hemliga riter skulle jag inte kunna hålla mig för skratt.
Det enda jag räknar mig till är Osynliga handens sällskap. Dit kvalificerar man sig automatiskt om man lyckats få in klyschan "osynlig hand" i en publicerad text. (Jag berättade om denna bravad  i ett inlägg för nåt år sedan...)
Men nu märker jag att jag gått med i en hoper facebookgrupper om ord, och dessutom följer en gäng bloggar om ord. Det är sånt som leder en i fördärvet, tiden räcker inte till för att läsa allt. Jag har redan lagt av med Twitter.
Här ska skrivas mer och läsas mindre. Det var tanken. Meeen "Upp flyga orden, tanken stilla står." (Hamlet, akt III, precis efter vara-monologen.)


Apropå flygande ord, här drar jag till med det latinska citatet "Verba volant, scripta manent".
Det betyder ungefär ”ord förflyga men skrifter består”. Fast under antiken var det tydligen så att det skrivna ordet betraktades som dött, medan det talade ordet hade vingar och flög. Nu anser vi väl att det nedskrivna liksom är finare eller i alla händelser mer hållbart.

Men inte slipper vi korrfel. Och inte ens
det som är hugget i sten är så att säga hugget i sten.

Nån som minns diskussionen om skulpturen utanför Språk- och litteraturcentrum på Lunds universitet?  Som ni ser står det "Verba volant, scripta manet". Felstavat, korrekt eller konstnärlig frihet?
Många krystade förklaringar var i svang när det begav sig.  Här ett av flera inlägg på läsvärda latinbloggen:
http://latinblogg.blogspot.se/2007/03/tempus-in-ultimum.html
(Jag lånade bloggens bild.)
Och här ett färskare inlägg, tidningen Lundagård håller diskussionen levande: http://lundagard.se/2012/01/09/vad-ar-det-for-fel-pa-stenen/

Alla tips...

"Alla tips emottages tacksamt" hette det förr när tidningarna uppmanade läsarna att höra av sig.
Nu heter det – läsargräv?
Först ska läsarna gräva fram skandaler, sen ska de köpa tidningen för att läsa om'et? GP:s reportrar lär bli överhopade med "gräv".

Hoppas att tidningen inte gräver sin egen grav. Eller vänta –  läsarna ska ju göra jobbet. På krogen, till råga på allt. Det är inte heller gratis.

dagens irritation, om mot och mal

Svenska Dagbladet av alla tidningar har svårt med textredigeringen. Detta är en del av presentationen av en debattartikel om Nato och Sverige:

"Att Nato tillåts öva i Norrland är fel väg mot en upptrappad militarisering av Arktis. Sverige borde arbeta för en demilitarisering istället, skriver Gunnar Westberg, medlem i styrelsen för den Transnationella Stiftelsen för Fred."

Fel väg mot en upptrappad militarisering av Arktis? Vad är den rätta vägen om vi vill nå en upptrappad militarisering av Arktis?
Det är förstås inte Gunnar Westbergs formulering om nu någon trodde det, utan stycket – en så kallad överingress – är skrivet av någon på Svenskan, gissningsvis en textredigerare.
Problemet är vårt "mot" som antingen betecknar i riktning mot något, eller ett motsatsförhållande. Det krånglar ofta till det.
Jag kan tänka mig massor av andra sätt att formulera den irriterande meningen. Kanske "...fel väg. Den leder mot/ till en upptrappad militarisering av Arktis".

Jag har ont av illa formulerade ingresser.
"Mot" på franska betyder ord. Det har inte ett dugg med saken att göra, det är bara ett konstaterande. "Ont" på svenska heter "mal" på franska.

Så funkar min hjärna, och snurrar vidare till "mott och mal". Otrevliga insekter.
Nu ska jag för en enda gångs skull citera bibeln, som är så proppad med talesätt och uttryck vi använder utan att blinka. Kombon mott och mal är från 1917 års svenska bibelöversättning, Matteus 6:19: 

"Samlen eder icke skatter på jorden, där mott och mal förstöra, och där tjuvar bryta sig in och stjäla."

I en nutida variant, kallad levande bibel, heter det  "Samla inte rikedomar här på jorden, där de förlorar sitt värde och lätt kan bli stulna."
Så platt och opoetiskt! Jag tänker osökt på den gamla reklamsloganen "Volvos värde varar".
Själv är jag också emot militarisering av Arktis.
Artikeln här: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kraschen-satter-fokus-pa-natos-narvaro_6933449.svd

Ordgnäll

1. Att "komma till bukt med problemet". Ett märkligt knäppt uttryck som jag snappade upp i en tv-nyhetssändning. Minns inget av själva inslaget eller ens vad det handlade om. Så starkt reagerar min korrekturläsarsjäl. Dumt nog. Min inre bild blev nån slags polynesisk kanot som närmar sig en underbar strandbukt med palmer, en resebyråbild.
2. Hembyggdsföreningen. I textremsa som presenterade en person i ett reportage om vindkraft. Också Svt. (Nej, vindkraftverket var inte hembyggt, så mycket minns jag i alla fall.)
Och för treenighetens skull:
3. I en alldeles utmärkt text i Svd om onödiga ljud – en enda sak som stör mina läsögon: "Både högröstat pladder och tålamodsprövande ringsignaler bidrar i dag till det akustiska skräp som faller i våra öron." Faller? Jag ser framför mig att nån ligger på sidan, tar en tupplur på en soffa, och plötsligt singlar det från taket en ljudbit som hamnar just i örat.

Kanske ser det ut som en Strindbergsk askflaga, det där som fick honom att lägga av med den gröna fén – absinthen. (Om det nu är sant. Det ska ha hänt under hans psykos, den så kallade Infernokrisen, att en svart flaga föll i hans glas där i Paris, och eftersom han då var tämligen knäpp tolkade han det som ett tecken...)
Apropå färgtemat i förra inlägget.

Från skärt till rosa, och så blir det grönt

Apropå Barbiedieten som en av Djungelns drottningar håller sig till: Är det skillnad på skärt och rosa?

Skär betyder ren och oskuldsfull – men dessutom betecknar det en färg. Rosa betyder rosenfärgad.
Jungfru, jungfru skär eller Barbieskär? Barbie må verka oskuldsfull och lite könlös, men skär i den gamla betydelsen – nja?
Jag tror aldrig att vi kan enas om exakt vilken färg som är vilken, själv kan jag säga ljusröd ibland bara för att förvilla.


I dag, just i dag, struntar jag i skärt/rosa/ljusrött och letar fram något grönt! Det är Saint Patrick's Day, Irlands nationaldag.

St Patrick's Cathedral, Dublin.

Kongresscenter, Dublin

Visste ni att färgen grön var förbjuden av engelsmännen då de styrde Irland? Människor avrättades för att de hade grönt på sig. Här är historien bakom The Wearing Of The Green:
http://www.franks.org/fr01068.htm















Bilder från http://www.stpatricksfestival.ie

Till och med en apa i skogen vet om att en Barbiedocka kan flyta liksom

Bild från Kanal5.se

Djungelns drottning räddar onsdagarna.

Underbar ny tv-serie på kanal 5. Tio partytjejer från stan är ute i en djungel och tja, överdriver sin bimbogrej rejält ibland. Lite tävling, lite trams, mycket humor och självironi. Måste ses.
Alla bloggar och flera är blondiner och nån thaiboxar och nån går på Barbiediet, det vill säga äter bara rosa mat.
Jag föll totalt när jag såg en av tjejerna gå omkring med en liten Hello Kitty-fläkt.

Missa inte heller eftersnacket, en webbshow. Flamsigt men skojigt.
Nu undrar ni vad detta har med ord att göra. Långsökt - men i första webbshowen utsågs avsnittets djungelcitat:
Till och med en apa i skogen vet om att en Barbiedocka kan flyta liksom.
Programledaren gissade att uttrycket kanske snappas upp och sprider sig.
Japp, så var det fixat. Om någon googlar får de åtminstone en träff på citatet.
Och om ni undrar vad citatet handlar om får ni banne mig titta på första programmet.

Hen går hem!

Nu rusar hennandet fram i Sverige må jag säga! För ett tag sedan körde Nöjesguiden, av alla vällästa publikationer, ett helt nummer med hen. Kolla Svts Kulturnyheterna här:
http://svt.se/1.2725267/hen_ska_in_i_svenska_akademiens_ordlista
Och nu meddelar Expressen att Nationalencyklopedins redaktion har lagt in hen i sin nätupplaga. En får tacka.
http://www.expressen.se/nyheter/hen-kommer-in-i-uppslagsboken/

Tror någon att tjafset upphör nu?
Hen är i så fall väldigt positivt lagd.
Men hen går hem, så småningom. Sanna mina ord.
För övrigt är den absolut roligaste kommentaren jag läst: "Typiskt svenskar, snart följer väl vi i Finland efter". (Jo, finskan har redan neutrala "hän".)

Hen får mig att fundera på vart hennatanterna tog vägen. Idag motsvaras de kanske av kulturtanter gissar jag.
Hennatanter var på 70-talet en term för "konstnärliga" eller "alternativa" kvinnor som färgade håret med naturlig henna. Jag provade också, med gräsligt fult resultat. Många år senare sa min frissa att hon skulle vägra att färga mitt hår klimakterierött, om jag nu fick för mig något sådant. (Hennarött och klimakterierött –  jag tror det är  billighets- respektive proffs-varianten av samma färg.)

Tidigare hen här:
Hen gör så gott hen kan
Pronom - och brysslingar
Hen igen

alternativa ordförklaringar

Övergångsåldern:
Den ålder när man inte längre springer raskt över trafikerade gator utan tar övergångsstället eftersom man är för långsam.

Politisk korrekthet:
Stava rätt till alla partinamn och politikernamn oavsett vad man tycker om dem.

Statsfeminism:
Låter bara bra, tack. Och stadsfeminism, köpingsfeminism, byfeminism, och kvartersfeminism. Hemfeminism är början och slutet.

Närvarokänsla:
Att nypa sig i armen för att vara säker på att inte allt är en dröm.

Jämställdism:
Ett förfärligt fult ord. Förklaring saknas.

Irritationer of the day

Ordnörd är jag, och far i taket över felstavningar. Men nu handlar det inte om att ögonen blir irriterade, utan om de plågade öronen.
Den verkliga irritationen - de överallt påstridiga ljuden.
Efter en promenad på stan, i centrum, blir jag ibland färdig att flytta ut på landet.  Högtalare med motstridig dånande musik från butiker på samma gata. Människor som bär med sig egna ljud i öronen, men som har så hög volym att jag hör vad de lyssnar på. Högljudda samtal mellan (hörselskadade?) ungdomar... Bilar med enorma ljudsystem som dundrar vid rödljusen. Muzak i varuhus.
I Svenska Dagbladet skriver Jeana Jarlsbo om hur ljud blir buller.
Här nämns Peter Englunds essä från 2003: ”Om tystnadens historia”.
Och en ny essä av Jean-Michel Delacomptée om tystnad, brus och ljud som kränkning. (I ingressen ser det ut som att det är en ny bok, men när jag läste texten insåg jag att det handlar om en essä, på franska.)
I alla fall något jag skulle vilja läsa. Men just nu räcker det alldeles utmärkt med Jeana Jarlsbos fina understrecket-text.  Den väger upp hela dagsransonen av irritation. 
Att någon skriver klokt och begripligt och personligt om detta – och tycker som jag. Det är en lisa!
Läs här:  http://www.svd.se/kultur/understrecket/tisdag-akustiskt-skrap-standigt-i-vara-oron_6918743.svd

Peter Englunds essäsamling "Tystnadens historia och andra essäer" finns förresten som ljudbok. Tänk att folk står ut med ljudböcker! Böcker ska inte låta.

I min egen ljudvardag finns: molande fläktljud från gården, fortplantat basdunkande från närliggande uteställen, yttre högtalare med reklamradio utanför närmsta nattöppna butik, trafikbuller inklusive en hel del sirener – och om nätterna förbidragande fyllon med sångkörsambitioner.
Jag är helt för tanken på Silent Cities. Och har läst de ljudregler som infördes i New York för några år sedan, och drömmer om något liknande i min hemstad Göteborg. Jag är övertygad om att buller och högt ljud skapar aggressioner.
Det finns förresten en ljudmätande app – ett litet program – för smarta mobiltelefoner. Ibland slår jag på den. Och blir ännu mer deprimerad när jag får siffror på skitljudet som irriterar mig.

depression - ej politisk

adventures-in-depression
Snubblade över denna helt korrekta och mycket roliga beskrivning av depression.
Har inget att tillägga.

Körsbärskornell, botaniska Göteborg

Konst, kultur och klass?

Aftonbladet har börjat publicera en granskning av Lundin Oil och den mänskliga katastrofen i Sydsudan.
Då påminner kulturredaktionens Martin Aagård om hur konsten solkats ner av oljespill genom Lundin-ägda Bukowskis. När Tensta konsthalls hyllade curator Maria Lind startade ett samarbete med Bukowskis gick debattens vågor höga. Aagård förklarar varför han inte lagt sig i debatten:

"För jag är inte dugg intresserad av att debattera konstens villkor i det här sammanhanget. Jag vill inte ha en åsikt om Maria Lind gjorde bra ifrån sig eller ”vad konsten får göra”.
Det här handlar nämligen inte om konst. Det är en fråga om moral. Och moral är en privatsak."

Själv skulle han aldrig sätta sin fot på Bukowskis.

"...ett etablissemang vars ägare tycker att Sveriges regering ska be Etiopien om ursäkt för Martin Schibbyes och Johan Perssons försök att rapportera därifrån.
Exakt så tycker nämligen Bukowskisägaren Lukas Lundin, som även har åsikten att Syriens mördarregim kritiseras alldeles för hårt. Han har ägt oljefält även i Syrien."

Läs hela artikeln här:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article14496045.ab

Denna dag, dagen efter Internationella Kvinnodagen, tänker jag som gammal feminist och Grupp 8-medlem:  "Det personliga är politiskt".
Den kunskapen har jag burit med mig sen mitten av 70-talet. Att min privata moral spelar roll, om jag ger uttryck för den. Nej förresten, den kunskapen fick jag redan i barndomen av mina föräldrar.
Om man reagerar mot orättvisor och förtryck och fel och TALAR om det - då vinner världen lite, lite. Och man sover bättre om nätterna.
Låt oss hoppas att folk med pengar och äkta mänsklig klass bojkottar Bukowskis, och Lundin Oil. Och talar om det.
Det var längesedan konsten kunde vistas i syrefattiga tillslutna salonger.
Läs.
Och om ni orkar, läs hela den skakande artikelserien om offren för oljekriget. Den börjar här:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14495695.ab

Glad kvinnodag!

8 mars - internationella kvinnodagen. Fira!

Själv brukar jag ha en liten kvist mimosa i något knapphål. Lärde mig detta av väninnor som firat kvinnodagen i Italien.
Min närmsta blomsterhandlare tar alltid in dessa doftande klargula blommor till 8 mars! Så jag kan ju inte svika henne...

Dagens ord - separation

Separera kommer förstås från latinet: se - för sig, och parare - bereda. Att vara parat betyder att vara förberedd. Och att parera är bra att kunna. Att paradera är något annat, men med samma rot.
Häromdagen skrevs det att Reinfeldts sålt villan och köpt bostadsrättsradhus.
Efter det stod förmodligen varje klok redaktör parat, förberedd på att något skulle ske.
Jo, visst skedde det något. Men då parerade Reinfeldts alla frågor genom att skicka ut ett kort pressmeddelande om sin separation.
(Att få in en parad här blir knepigare. Men i spetsen för en vaktparad går en tamburmajor. Och ministrar har en taburett. Tambur - trumma.)

Ungar läser?

De sa just på radio att ungdomar lägger mer tid på andra medier än på internet. Hurra, tänkte jag.
Men – de ser på tv, lyssnar på radio, och lyssnar på egenladdad musik. Och läser, men det kommer sist.
Vad de läser? Det ska jag försöka hitta nåt om. Innan jag deppar ihop.
Förresten, all läsning är nog bra, bara det är tillräckligt mycket och blandat.

Vacker utställning!

Om du råkar befinna dig i Göteborgstrakten ska du passa på att se den fina utställning som fotograf Anders Jirås just visar på Sockerbruket, nära Röda Sten.
Han har ägnat år av tid och kärlek att dokumentera kambodjanska danser. Några av bilderna är rent magiskt vackra.
Är det fint väder kan du ta en promenad längs älven efteråt.

Hela programmet på 3:e våningen är värt att läsa. Adressen är Sockerbruket 9.

Solen skiner!

Bara att klicka!
http://www.slutet.se/

Tänk färdigt innan du skriver

Jag saxade denna rubrik ur Computer Sweden.  Hoppas att den som satte rubriken har nån karriär i it-branschen att falla tillbaka på. Karriären som språkpolis lär vara stäckt.

Ett avsteg från ordandet. Politikvarning utfärdad.

Ställ inte fram karamellskålen om du väntar rika onkeln på besök.
Ja, om du inte tror att det påverkar dina chanser till eventuellt arv, i så fall kan det vara en lönande uppoffring.

Men nu finns det siffror på att rika är giriga och oetiska och fuskare och... tja, har karaktärsdrag och egenskaper som man kan bli rik på. Allt enligt en artikel i LO-tidningen, som citerar en amerikansk forskartidskrift.

Ett försök genomfördes med en stor skål godis. Försöksledaren sa att sötsakerna var till för barnen, men de vuxna fick också ta. De som roffade åt sig mest var de som hade goda inkomster.
Fler slutsatser:
De rika ljuger oftare.
De tar inte lika hårt på otrohet.
Och de är farligare i trafiken, eftersom de rika knösarna oftare struntar i trafikregler.
Jag tror att det beror på att de har råd att betala eventuella böter. Eller på att de har snabba säkra bilar. Eller – på att de är arroganta, och helt enkelt skiter i oss andra.
Så, nästa gång du ser en svindyr lyxbil – se upp. Föraren kanske rentav har sin älskare bredvid, som matar henne med godis medan hon kör.
Det vet man ju själv att om man tappar en chokladbit i bilen börjar man automatiskt treva runt mellan benen och släpper på uppmärksamheten. Inte vill man ha fläckar på bilsätet. 
Läs LO-tidningens artikel här!
Visst är det fantastiskt att få sina fördomar bekräftade!