måndag 16 april 2012

Baby blue eyes & konsten

Bilden från www.koloninorrbotten.se/
Färgfunderingarna från inlägget om Alice-blått förde mig till den lilla växten Prins Gustafs öga. En så fin blå färg!
På engelska heter den "Baby Blue Eyes".
Ja, numera finns blomman i fler färger men – han hade inte röda ögon, prinsen ifråga.
De gäller alltså prins Gustav, 1827-1852, son till Oskar I och Josefina av Leuchtenberg. Sångarprinsen kallad eftersom han höll på med musik - han skrev bland annat melodierna till "Glad såsom fågeln i morgonstunden" och Studentsången – "Sjungom studentens lyckliga dag". (Just den senare texten leder i sort sett varje vår till språkliga diskussioner om verbformen "sjungom". Det tar vi en annan gång.)


File:Untitled blue monochrome2.png
Wikimedias återgivning av Kleinblått
Nästa blå kändisfärg – Kleinblått.
Konstnären Yves Klein jobbade med i många år med blått och hittade 1958 det han tyckte var den perfekta blandningen. 1961 hade han tagit patent på färgen!
Den som läser modetidningar och modebloggar vet att Kleinblått är modernt just i vår.  Dammode, herrmode, inredning, accessoarer... överallt syns den. Även om en del inte ser ut som "äkta Kleinblått" utan som kornblått, eller helt enkelt illblått.
Det är inte första gången Kleinblått är den nya svarta, om man säger så (senast den utropades som rätt färg var i höstas).
Min mamma gillade konst, och Klein, och Kleinblått – och bar en dräkt i denna intensiva färg redan i mitten av 60-talet. Nånstans finns förhoppningsvis en lycklig Myrornakund som har kvar den.

Kleinblå och kornblå är snarlika färger. Blåkorn är ett varumärke för en trädgårdsgödselblandning, men vad är kornblå? Jo, den har sitt namn efter kornblomster som – det hörs på namnet – växer i sädesfält. Vi pratar alltså om ett annat namn på blåklint.

Alla har nog haft ett blått plagg, om inte annat ett par blåjeans. Vill du veta massor om historien bakom tygfärger, och varför blåfärgare kunde ha en egen sektion i medeltidens färgargillen? Läs här: Tygfärger på medeltid och vikingatid.
Själv fascineras jag av att få veta saker om indigo, vejde, och trampört som kan ge blå mjölk.

En gång hade jag en indigoblå bomullsjacka som jag tänkte bleka lite, färgen var verkligen för mycket för mina blaskblå ögon. Ett bad i klorin, och den såg ut att bli vit. Men när den torkade var den lika illblå. Inte vet jag något om kemi, men det lär ha handlat om betning (förberedning, fixering) och/eller kypfärgning, en teknik som används när färgämnet inte är vattenlösligt. Trolleri såg det ut som.
Ordet kyp var från början namnet på en färgkittel, sedan på upplöst indigofärg – kärlet fick ge namn åt innehållet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar