Jan Hammarlund skrev en underbar sång som heter just "Tvärsöver går'n", en text som handlar om det fruktlösa i att avundas och längta till de rikas värld – och om att hitta sina egna glädjeämnen och tillgångar.
Tvärsöver min gård ligger en bostadsrättsföreningskåk. De har sandlåda och bänkar och bord på gården, och ett körsbärsträd, och man kan se att de har tvättstuga. Ibland leker där barn. Ibland sitter sommargästande thailändskor runt bordet och pillar ner solglasögon i påsar, inför sommarens marknadsförsäljningar skulle jag tro.
På min innergård, på vår sida muren, finns soprum, förråd för en restaurang (under plåttaket), ett skåp med gasflaskor till restaurangen, cykelställ, och inte ett grönt strå. Ibland kommer det upp nya gula lappar från anticimex om råttgift. Ibland kommer en slamsugningsbil och tömmer krogens fettavskiljare och då stinker det i timmar.
Ordet? Gård. Det är en yta, en trygghet, en enhet för bönderna, ett mellanrum för stadsborna. Något öppet – eller något instängt.
På engelska heter det yard.
Förra året kom en omtalad prisbelönt bok som heter just Yarden, av Kristian Lundberg. Yarden är ett område i Malmö hamn, och på just denna plats ställer man upp importerade Toyotabilar. En stor vindsvept yta, inget som alls liknar min trånga innergård.
En kompis med inblick sa att det är japanerna som bestämt att området ska heta yard, på engelska alltså. Kanske man ska vara glad att de inte tvingade dit ett japanskt namn.
Tvärsöver min gård ligger en bostadsrättsföreningskåk. De har sandlåda och bänkar och bord på gården, och ett körsbärsträd, och man kan se att de har tvättstuga. Ibland leker där barn. Ibland sitter sommargästande thailändskor runt bordet och pillar ner solglasögon i påsar, inför sommarens marknadsförsäljningar skulle jag tro.
På min innergård, på vår sida muren, finns soprum, förråd för en restaurang (under plåttaket), ett skåp med gasflaskor till restaurangen, cykelställ, och inte ett grönt strå. Ibland kommer det upp nya gula lappar från anticimex om råttgift. Ibland kommer en slamsugningsbil och tömmer krogens fettavskiljare och då stinker det i timmar.
Ordet? Gård. Det är en yta, en trygghet, en enhet för bönderna, ett mellanrum för stadsborna. Något öppet – eller något instängt.
På engelska heter det yard.
Förra året kom en omtalad prisbelönt bok som heter just Yarden, av Kristian Lundberg. Yarden är ett område i Malmö hamn, och på just denna plats ställer man upp importerade Toyotabilar. En stor vindsvept yta, inget som alls liknar min trånga innergård.
En kompis med inblick sa att det är japanerna som bestämt att området ska heta yard, på engelska alltså. Kanske man ska vara glad att de inte tvingade dit ett japanskt namn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar