författarinnans afton

Valborgsmässoafton. Festa och sjunga, eller läsa en bok? 

Innan ni går in i dimman: Helgonet Wealdburg (gammalengelska) Walpurga (tyska) eller Valborg levde på 700-talet, och var välutbildad på ett nunnekloster i England. Hon var ute och missionerade i Frankernas rike, nu en del av Tyskland, med sina bröder. 
Hon talade och skrev flera språk – och nedtecknade brorsan Willibalds reseminnen från Palestina.  

Så hon anses ha varit den första kvinnliga författaren i England och Tyskland. Det kan man ju fira med en bra bok (ahum, om man inte ska grilla och kolka vin)!   

För min del är latinet lite rostigt, och religion intresserar mig föga. Vilken annan bok som helst får duga, bara det är en kvinna som skrivit den.

Jag hinner ett par kapitel på nån deckare innan det är dags att ge sig ut i grilloset. Eller dimman.
******

Valborg blev abbedissa i klostret Hedenheim 751, och dog där  779 ungefär 70 år gammal. Helgonförklaringen beror inte på något martyrskap utan på diverse mirakel. Att hon firas just vid den här tiden beror på att hon helgonförklarades 1 maj 870 (osäkert årtal, men datumet är säkert). Alltså är den 29:e Valborgsmässoafton. 
Att Walpurgisnatten förknippas med att driva bort häxor är något kyrkan hittade på. Det hade ändå vårfirats med eldar och annat hedniskt festande vid denna tid på året – det var bara att inordna hallaballoet i kristendomen. Ungefär som med jul.

 

en mantel av strålande ljus

Nu planerar vännerna och jag för årets förstamajbetraktande.
Jag älskar att höra de gamla sångerna, älskar att minnas hur arbetarrörelsen drevs framåt av vilja, och musik, och vackra texter med viktiga budskap. Tanken att orden förde samhället framåt också på så vis, den tilltalar mig mycket.

"En gång skall jorden bliva vår" sjunger man i Internationalen.

Tänk vilket oerhört hopp och vilken visshet som finns i de orden. Tänk hur utslitna kvinnor och män längtade efter den dagen.  Ett hopp utan religiösa förtecken men en tro på att saker kan förändras om många enar sig.

"Första maj, första maj!
Varje sliten kavaj
blir en mantel av strålande ljus
Varje trött proletär
glömmer mödornas här
och går drucken av vårvindars rus.

O du älskogens vår,
som befriande går
över landen i segrarefärd,
du är drömmens också,
och var blick i det blå
är en blick in i undrenas värld.

Vart förtryckarnas hot,
varje vardag med sot
blir idag som en lumpen legend.
Och var håg och vår hand,
röres fritt utan band,
och vår blick är mot framtiden spänd."

Visst är det vackert!
Texten skrevs 1911 av Hannes Sköld, författare, poet, språkforskare och socialist som en gång sattes på Långholmen för att ha bedrivit antimilitaristisk propaganda.

Tvärsöver går'n

Där, tvärsöver går'n. Där blommar det snart om bara solen orkar ner.

Jan Hammarlund skrev en underbar sång som heter just "Tvärsöver går'n", en text som handlar om det fruktlösa i att avundas och längta till de rikas värld – och om att hitta sina egna glädjeämnen och tillgångar.
Tvärsöver min gård ligger en bostadsrättsföreningskåk. De har sandlåda och bänkar och bord på gården, och ett körsbärsträd, och man kan se att de har tvättstuga. Ibland leker där barn. Ibland sitter sommargästande thailändskor runt bordet och pillar ner solglasögon i påsar, inför sommarens marknadsförsäljningar skulle jag tro.
På min innergård, på vår sida muren, finns soprum, förråd för en restaurang (under plåttaket), ett skåp med gasflaskor till restaurangen, cykelställ, och inte ett grönt strå. Ibland kommer det upp nya gula lappar från anticimex om råttgift. Ibland kommer en slamsugningsbil och tömmer krogens fettavskiljare och då stinker det i timmar.

Ordet? Gård. Det är en yta, en trygghet, en enhet för bönderna, ett mellanrum för stadsborna. Något öppet – eller något instängt.
På engelska heter det yard.
Förra året kom en omtalad prisbelönt bok som heter just Yarden, av Kristian Lundberg. Yarden är ett område i Malmö hamn, och på just denna plats ställer man upp importerade Toyotabilar. En stor vindsvept yta, inget som alls liknar min trånga innergård.
En kompis med inblick sa att det är japanerna som bestämt att området ska heta yard, på engelska alltså. Kanske man ska vara glad att de inte tvingade dit ett japanskt namn.

Korra Karenina eller gå till bibblan?

Vi har alla varit med om det.
En ställer fram en kopp te, kryper ner i soffhörnet med en nyköpt bok, slår förväntansfull upp första sidan – och så blir det sirap i läsningen. Något är fel. Korrekturfel,  klumpigt språk, översättningsmissar. Oftast tar jag mig igenom ändå, det kryper i kroppen och jag får mardrömmar om jag lägger ifrån mig en outläst bok.
Men inte hade jag ens tänkt tanken att reklamera boken! Tydligen finns andra som funderar på att göra just det. Råd & Rön reder ut begreppen: När språket inte flyter

Kanske ett bra sätt att få fason på de översvämmande bokhyllorna? För nästan alla böcker i dag är behäftade med åtminstone några fel. Läs, notera felen, skicka tillbaka och få pengarna i retur...

Tja, det verkar aningen enklare att låna på biblioteket, eller hur? En slipper porto åtminstone, och kan träffa trevliga bibliotekarier som kommer med goda råd och nya tips och skojiga idéer. Och så kommer man ut med böcker man inte visste fanns.

Här en pytteblogg som jag följer: Kortedala och Gamlestadens biblioteksblogg.


Helt enkelt för att Gamlestadens bibliotek, i Medborgarhuset, var mitt första bibliotek i barndomen. Fortfarande ett fint bibliotek med stämning, i vackra lokaler om man nu gillar vältänkt sextiotalsarkitektur. Och till systerbiblioteket i Kortedala brukar jag åka på quiz.

Bonus är att bloggen är rolig!
Särskilt när bibliotekarierna AnnaJ och Karin förklarar världen och ursprunget och mysterierna vi alla grubblar över.
Det finns en hel serie med mer eller mindre vettiga klipp, rekommenderas!

Dom och dem och alltdetdär

Det är inte lätt med de och dem, har jag förstått.
"Dem får Sverige möta" är vad rubriksättaren tänkte sig. Eller kanske "De får möta Sverige i OS".

Man ska vårda sitt språk.
Själv hör jag till den skara som tycker att det ofta vore bättre om folk skrev "dom".
Vid tvekan – döm till "dom".
Det är sällan som detta faktiskt ställer till problem, och i så fall får man helt enkelt formulera om.
 
Ingen undrar till exempel över vad för slags dom detta berömda citat talar om, det som handlar om att man ska vårda sitt rykte:

Fä dör, fränder dör,
själv dör du även;
ett vet jag som aldrig dör;
dom över död man. (Ur Havamal, Poetiska Eddan)

Kejrå, vi korsar språkgränsen

På engelska kallas de (vi) Grammar Nazis.
Grammatiknazister = språkpoliser.

Internet är nedlusat med roliga sajter och det är bara att frossa.
Här en favorit: thegrammarnazi.tumblr.com

Klicka på logon t h för en bra förklaring av fenomenet:

fascism och skit

Läste en intressant och klok artikel om sambandet mellan morden på Utöya och fascism, om hur det helt enkelt fungerar.

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/darfor-ler-anders-behring-breivik

Ordet fascism har en mycket otäck innebörd.
Fasces däremot är helt enkelt latin för en bunt. Ett knippe med sammanbundna träkäppar är starkare än en enskild käpp, så symbolen visar att enighet ger styrka. I antikens Rom var knippet, med ett utstickande yxblad, en symbol för officiell makt. Fasces bars av liktorer – i princip en grupp livvakter kring de högt uppsatta. Soldater som sårats i strid kunde också bära knippet i processioner, som ett hederstecken.
De italienska fascisterna tog namnet för att de ansåg sig ha rötter i antikens Rom. En symbol för makt och enighet var precis vad de behövde.
Men själva bunten eller spöknippet, med eller utan ett utstickande yxblad, förekommer på alla möjliga håll.

Lilla riksvapnet, polisens emblem

Som i den svenska polisens emblem, det lilla riksvapnet.

Och på flera nationella emblem och mynt i USA, på Kubas statsvapen, Ecuadors nationsflagga, i Frankrikes nationalsymbol. Länder där tack och lov fascism inte är en förhärskande ideologi.  
Men de italienska fascisterna snodde åt sig symbolen till och med i namnet.

Italiensk enighet är en sak för sig. Själva det italienska språket är en sammanslagning av många likartade språk eller snarare dialekter.
Dante Alghieris "Den gudomliga komedin" som skrevs 1308-1321 (länken till en engelsk utgåva) var boken som startade processen. Han skrev på sitt språk, florentinska - staden Florens var en självständig republik.
Diskussionen om att slå samman alla varianter och få en enig italienska började på 1500-talet, första ordboken kom 1612. Staten Italien bildades inte förrän 1861. Då beslöt man att använda Dantes vackra språk som officiellt skriftspråk.
De som läser Dante med moderna ögon kan läsa in annat än vad författaren avsåg:
http://www.svd.se/kultur/gudomliga-komedin-anklagas-for-rasism_6926707.svd
Precis som okunniga människor kan läsa in en fruktansvärd politisk ideologi i en gammal symbol för enighet.

ålder och fladderfitta

I dag gick på Svt först en dokumentär om plastikkirurgi – Skönhetsbubblan – och sen en direktsänd debatt om fenomenet. En fråga handlade om hur dokumentärens huvudperson, bloggerskan Jane Timglas, egentligen tänkte göra – förminska blygdläpparna eller inte?
Hon visade sig vara en förnuftig ung kvinna som kommit fram till att det där var onödigt. Att hon gått igenom ett femtiotal andra ingrepp stod hon för: läppförstoringar, kindbensinsprutningar, tandblekning, bröstimplantat...
Men ordet då? När det gällde just blygdläppssnacket användes ordet "fladderfitta" (vilket fick min manliga kamrat att korrigera: "fladdermus heter det!").
Då tänkte jag på första gången man i svensk television fick höra ordet mens.  Jag minns det. Det var simhopperskan Ulrika Knape, gudomlig idrottskvinna, som hade presterat sämre än vanligt och fick frågan av en reporter: "Vad tror du det beror på?". Varpå tjejen frankt svarade "Jag fick mens i dag."
Minns att både mamma och jag drog lite efter andan och log. "Mens" var ett ord som dittills inte yttrats på tv, helt enkelt. Isen var bruten.
Jag är född -51 och detta bör ha varit i slutet av 60-talet eller alldeles i början av 70-talet. Det har hänt mycket sen dess, och tur är väl det!
Heja Sverige! Heja alla fladderfittor!
Skönhetsbubblan på Svt.  Väl värt att se!
Och Jane Timglas blogg. Att hon gjort onödiga saker med kroppen kan man tycka, det tycker jag – hon ser bra ut i grunden och skulle se bättre ut utan svullna läppar och bomber.  Men hjärnan verkar inte så dum ändå!
Det finaste ordet fann en facebookkamrat: Fjärilsfitta!

Alla kansjälvare kan inte själva

Jag tjatar rätt friskt på om att det finns en bra poäng i uttrycket "alla kan skriva", men en ännu bättre poäng i att låta någon utomstående kolla igenom texten innan den visas upp för världen.
Lita aldrig på stavningsprogram! Lita inte på din sysslings dotter som får så fina betyg på sina uppsatser, hon kanske vill "vara snäll". Be någon utomstående att hjälpa dig med den svåra uppgiften. En blir hemmablind och har svårt att se nyktert på sina texter efter ett tag, tro mig.
"Kill your darlings" är en uppmaning som är mycket svår att följa.

Vatten på denna kvarn fick jag i den här artikeln:

http://www.poynter.org/latest-news/regret-the-error/170038/study-readers-value-extra-editing-women-especially/

Lägg märke till att kvinnor uppskattar en välredigerad text extra mycket.
Eftersom kvinnor i allmänhet läser mer än män så är det kanske inte konstigt. Men det innebär naturligtvis också större chans att just en kvinna läser just din text.
Det ger dig ännu starkare skäl att låta någon annan gå igenom, kritisera, ändra eller bara läsa den och komma med förslag. Sånt som jag gör!

Baby blue eyes & konsten

Bilden från www.koloninorrbotten.se/

Färgfunderingarna från inlägget om Alice-blått förde mig till den lilla växten Prins Gustafs öga. En så fin blå färg!
På engelska heter den "Baby Blue Eyes".
Ja, numera finns blomman i fler färger men – han hade inte röda ögon, prinsen ifråga.
De gäller alltså prins Gustav, 1827-1852, son till Oskar I och Josefina av Leuchtenberg. Sångarprinsen kallad eftersom han höll på med musik - han skrev bland annat melodierna till "Glad såsom fågeln i morgonstunden" och Studentsången – "Sjungom studentens lyckliga dag". (Just den senare texten leder i sort sett varje vår till språkliga diskussioner om verbformen "sjungom". Det tar vi en annan gång.)

Wikimedias återgivning av Kleinblått

Nästa blå kändisfärg – Kleinblått.
Konstnären Yves Klein jobbade med i många år med blått och hittade 1958 det han tyckte var den perfekta blandningen. 1961 hade han tagit patent på färgen!
Den som läser modetidningar och modebloggar vet att Kleinblått är modernt just i vår.  Dammode, herrmode, inredning, accessoarer... överallt syns den. Även om en del inte ser ut som "äkta Kleinblått" utan som kornblått, eller helt enkelt illblått.
Det är inte första gången Kleinblått är den nya svarta, om man säger så (senast den utropades som rätt färg var i höstas).
Min mamma gillade konst, och Klein, och Kleinblått – och bar en dräkt i denna intensiva färg redan i mitten av 60-talet. Nånstans finns förhoppningsvis en lycklig Myrornakund som har kvar den.

Kleinblå och kornblå är snarlika färger. Blåkorn är ett varumärke för en trädgårdsgödselblandning, men vad är kornblå? Jo, den har sitt namn efter kornblomster som – det hörs på namnet – växer i sädesfält. Vi pratar alltså om ett annat namn på blåklint.

Alla har nog haft ett blått plagg, om inte annat ett par blåjeans. Vill du veta massor om historien bakom tygfärger, och varför blåfärgare kunde ha en egen sektion i medeltidens färgargillen? Läs här: Tygfärger på medeltid och vikingatid.
Själv fascineras jag av att få veta saker om indigo, vejde, och trampört som kan ge blå mjölk.

En gång hade jag en indigoblå bomullsjacka som jag tänkte bleka lite, färgen var verkligen för mycket för mina blaskblå ögon. Ett bad i klorin, och den såg ut att bli vit. Men när den torkade var den lika illblå. Inte vet jag något om kemi, men det lär ha handlat om betning (förberedning, fixering) och/eller kypfärgning, en teknik som används när färgämnet inte är vattenlösligt. Trolleri såg det ut som.
Ordet kyp var från början namnet på en färgkittel, sedan på upplöst indigofärg – kärlet fick ge namn åt innehållet.

Alice-blå

Någon påminde om det vackra ordet krinolin, någon annan fyllde i med "blommig och blå". Jag började nynna. "I min blommiga blå krinolin".
Den svenska texten skrevs av Anita Halldén, och sången finns på soundtracket till filmen Jazzgossen 1958. Där sjöngs den av Maj Lindström, skådespelerska som gick bort 2011.

Sången dök också upp i ett tv-program 1970, ett program om gamla örhängen (nu för tiden säger man hits).

Här tolkades den av Anni-Frid Lyngstad – iklädd just en blå krinolin med en liten blomstergirlang.
Texten innehåller raden "Ibland blommor och blad/ gick jag på promenad".
Så värst mycket grönt syns då inte på videon. Men den är ganska ljuvlig ändå.





Men originalet då?
Sången heter "In My Sweet Little Alice-blue Gown" och skrevs för Broadway-musikalen "Irene" som hade premiär 18 november 1919. Musik Harry Tierny, text Joseph McCarthy.
Rollen som Irene O'Dare blev omedelbar succé för musikalartisten Edith Day (1896-1971).

Inspelningen här är gjord 1920.
I originaltexten promenerar sångerskan på stan och kråmar sig framför speglande skyltfönster, i sin vackra klänning.


Och så var det då ordet. Vad är egentligen Alice-blått? Jo, det är en blek, blek blå nyans.

Enligt en wikipediaartikel var det Theodor Roosevelts första hustru, Alice Lee Hathaway, som älskade färgen, och enligt en annan var det deras dotter Alice Roosevelt Longworth (1884-1980).
Må vara hur som helst med detta, men Alice i färgens namn är en av dessa två.
Gissar på dottern, hon verkar ha varit en en rolig sort som vägrade godta konventioner om hur kvinnor skulle bete sig.
Färgen blev modern – först via Alice Roosevelt (endera), sedan via musikalen och så via musikalfilmen Irene som kom 1940.
Hur den ser ut? Kolla här:
http://www.w3schools.com/tags/ref_color_tryit.asp?color=AliceBlue

fobiker i alla landsändar, förenen eder! eller romani i repris

Sen Romadagen har jag grunnat: Är ordet "fubbick" verkligen inlånat från romani?
Jag läste det i http://blogg.tripitaka.se/#post13) men hittade inga andra referenser. Skumt.
Som gammal journalist vill jag ha gärna flera belägg och källor till allt möjligt. Och jag kunde inte raskt få tag i den bok som bloggaren Tobias hänvisade till, Gerd Carlings "Romani i svenskan".
Nu har Tobias för min skull slagit upp! Och mejlat mig citat:

"fu'bbick idiot, dummerjöns, avsigkommen individ (sydsv. vanl.). Igenkänns bara tillfälligtvis utanför Sydsverige. Sv.rom. fobik tokig (Et), no. rotw. fåbik dum, korkad. Troligtvis från ty.rotw.; ty. foppen "reta någon" är ett möjligt ursprung."

Tack, Tobias! Nu får alla skåningar, smålänningar och blekingar ge med sig. Om de inte vill bråka med Carlings bok, så...

Dessutom drog jag extra på mungiporna av dubbeltydigheten i "(sydsv. vanl.). Igenkänns bara tillfälligtvis utanför Sydsverige."

Allt är inte vad det ser ut att vara

Kroppsspråk. Bättre kan det inte sägas.

mercedes och dans

Har hämtat mig efter att ha firat Romadagen.
Underbara dansare i föreningen Röda Rosor - kameran funkade tyvärr inte -  fantastisk musik, trevligt och välkomnande, och ett par oväntade kramar. En charmör från Bukarest blandade ut det vita vinet med vatten och jag gjorde detsamma, så jag blev inte ens berusad.
Alldeles i början av scenprogrammet tog konferencieren mikrofonen och sa "Det står en Mercedes nummer XX utanför, med öppna dörrar". Och då var det inte bara jag som fnissade: vanföreställningen om romer och deras fina bilar är nog allmänt spridd även band romer.
Ord i sammanhanget: Vanföreställning är ett bra och användbart ord. Betyder inte fördom eller nåt annat negativt. Bara "felaktig föreställning".

Grattis på Romadagen!

Det finns en oerhört vacker och melankolisk nationalsång – "Gelem, gelem". Lyssna!
För idag den 8 april är det Internationella Romadagen, romernas nationaldag. 

Lite konstigt att säga "nationaldag" eftersom romerna inte har en egen nation, tänker jag. Det borde kanske heta "internationaldag"? I vilket fall, dagen har firats sedan 1971 då den första internationella romska kongressen hölls i London.
Och just i år kan vi fira att romer funnits i Sverige i 500 år.

Själv vill jag fira det romska inflytandet på språket!

Romani är ju ett av våra officiella minoritetsspråk. Det talas av 40 000 svenskar, enligt Språkrådet.
Minoritetsspråk må vara – men det är ett stort, varierat och mycket anrikt språk. I Europa talas romani i olika varianter av sisådär 14-17 miljoner, det slår den lilla svenskan med hästlängder.

Imponerande anor:

Romani Chib tillhör de indoeuropeiska språken och är släkt med sanskrit och moderna språk som hindi, urdu och singalesiska. 

Men talar vi romani till vardags, vi vanliga svenskar?

"När kungen var ung kallades han Tjabo och många tyckte nog att han var rentav lite pucko. Det var innan han träffade en tjej och hajade att det var dags att växa upp. Ja, det kirrade sig till slut. Lattjo!" *

Det låter som nåt ur en pilsnerfilm, nåt söderkis-50-tals-aktigt. Men inte då.
Vi snackar med rötterna i sanskrit!
Bara några inlånade romaniord: tjej, lattjo, jycke, vischan, haja, pröjsa, kirra, tjabo, pucko... *
Här får ni veta mer, och kan snappa upp en del nya ord.


http://www.romakulturklass.com/spraket.htm

* enligt uppgift i en språkblogg är även "fubbick" (tok, tönt, klant)  inlånat från romani. Jag hade den osannolika turen att träffa en expert på Romani chib på själva Romadagen, och hon var mycket skeptisk. Men hon blev nyfiken, förstås, som varje språkälskare.
Då gick jag till källan och mejlade bloggaren Tobias. Som visade hur det egentligen är.  Läs det klargörande inlägget!  fobiker i alla landsändar, förenen eder! eller romani i repris

gofreda på er!

I den utmärkta bloggen faktoider skrivs om varför långfredag heter "Good Friday" på engelska.
Det handlar om "god" i betydelsen "helig". "The Good Book"  – ett namn på den kristna bibeln  – är ett annat exempel på den innebörden av ordet.  Jag kan tänka mig att "the good lord" också ligger där i kanten.
Å andra sidan, det finns fler teorier om "Good Friday". Som att "Good" skulle handla om "God", d v s engelskans "gud".
Inte vet jag. Men i de flesta europeiska språk har man tagit fasta på att dagen är helig för kristna (eller god i den betydelsen jag tror mest på).
Bonum Veneris på latin, Goede Vrijdag på holländska, Vendredi Saint på franska, Venerdi Santo på italienska o s v. Och på esperanto, som skapades för att de flesta skulle kunna hänga med och som därför har de "vanligaste" orden i botten nånstans: Sankta Vendredo.
Att det heter långfredag här och i grannländerna är begripligt, det handlar om att de pietetsfulla nordborna satte sig in i hur Jesus hade det där på korset.
Men har vi inte goda heligheter för oss i svenskan? Tja, hur är det med  "den gode herden"? Det kan väl inte betyda att han s a s bara är bra på sitt jobb?
Nej, jag tänker inte ge mig in i detta, jag är okristen och okonfirmerad. Tyckte bara det var lite intressant.
 

Botticelli, Venus födelse - ett mästerverk

Okej; hur är det med latinets fredag - "dies Veneris"? Är det då man får veneriska sjukdomar, i samband med fredagens after work-raggande?
Jodå, så kan det gå. Dies Veneris betyder Venus dag - kärleksgudinnans dag alltså. Och från Venus avleds ordet venereus, sexuell.

Kunde inte avstå från att slänga in den underbara målningen av Sandro Botticelli, Venus födelse.

För övrigt grundas vår "fredag" på en forngermansk översättning från latinet. Fredag – en dag för modersgudinnan Frigg, som förmodligen varit samma gudinna som kärleksgudinnan Freja en gång i tiden. Same, same. http://sv.wiktionary.org/wiki/fredagher



Men för den som är kristet troende kanske det inte blir så mycket nuppande just på Långfredag, lidandets dag. Respekt. Jag vill inte att någon ska känna sig stött, okej!

Pascha brascha mandelmascha

Påsken är här.
Jag som inte är bibliskt bevandrad har mycket att undra över.
Exakt när är det läge att säga Glad Påsk till ev kristna bekanta? Jo, mina efterforskningar på nätet klargör att Jesus anses ha uppstått efter tre dagar och tre nätter, och då måste ju det korrekta vara när klockan slår midnatt mellan påskafton och påskdagen.
Hur hälsar en sina ev kristna och därtill känsliga bekanta fram till dess?
Blivande glad påsk! Påsk på dig! Glad påsk i förväg!


Jag är aningens socialt ängslig och vill inte säga fel, inte heller fråga rakt ut för jag vill inte visa min stora lucka i allmänbildningen.

Bäst är nog att tiga sig igenom åtminstone långfredagen. Som man gjorde förr, innan allt kul startade med Korsfester å sånt.

Ordet påsk har rötter i arameiska ordet paska, som i sin tur har sitt ursprung i hebreiskans pasach. Enligt gamla Svensk etymologisk ordbok skulle det komma ur pesach, som ska betyda påskalamm. Men redan i skolan lärde jag mig att Pasach betyder "gå förbi", tänk på svenskans fransyska lån "passage", och på engelska kan påsken heta "Passover". 
Paschas kunde förr betyda stycke, berättelse, ställe i en bok, kan man lära sig av Svensk etymologisk ordbok.*
Alltså, det är inte lätt med franskan. Scheljudet åker så lätt på sniskan. Passasch blev paschas. Tänka sig!


Alla funderingar av större djup är redan noterade av favvisbloggaren David Nessle: http://davidnessle.wordpress.com/2012/04/05/paskens-mysterier
Kolla, fina bilder har han också!


* (Paschas kan förstås vara genitivform för pascha  - överkonung. Med rötterna i persiska schah eller shah, samma gubbe som i schack. Glöm påsken i detta sammanhang. Om du inte är helt innördad på Lewis Carrolls Alice-böcker. I Alice i Underlandet finns en påskhare och i Alice i Spegellandet finns ett schackspel). 

Så poetesiskt

I Göteborg finns inte bara hela världen utan hela universum.

Och museet Universeum. Och vet vet, kanske sam-uraier. 
Klipp ur gt.se... men jag tror att hen som hittade på rubriken sitter i sthlm och käkar sushi eller nåt.

Senare tog de bort samuraikopplingen.
Kanske nån fått en utskällning? Kvar blev i alla fall en utsällning.
På världsalltets allra högsta punkt.

Ord ger pengar! Nja, i alla fall presentkort.

Idag blev jag enrollerad till ett quiz-team. Alltså ett frågesportslag. 

En väninna sen evigheter och två av hennes vänner som jag aldrig träffat förr – och jag – bildade teamet Kladdkakorna, och sopade banan med motståndarna.

De svåraste frågorna handlade om hopliter, maronering plus nåt annat, nämligen den kemiska formeln för ozon. Klart vi satte detta!

Hopliter - antikens grekiska fotsoldater med rejäl rustning (dedär som fajtades mot de romerska legionärerna), maronering  - en strafform på 1600-talet, där en dödsdömd sattes iland på en öde ö.

Och formeln för ozon skrivs O3.
Lättvikt var det däremot i utslagsfrågan som var hur många åskådare Metallica satte publikrekord med i Globen. Lättvikt passar en sån som jag som nyss läst nåt om Globens kapacitet, och gissade tillräckligt nära. (Svaret är 16 498 åskådare, jag gissade 17 600 nånting.)

Nästa tisdag samma ställe, och då kan vi konsumera prissumman i baren. Och vinna ett nytt presentkort. Jag ser framför mig en räcka tisdagar med gratisvin...  eller kanske det blir mat.
Ord kan ge leverskador. Också.

Kasta inte brynstenar i hönsgården innan ni läst detta!

Upptäckte en hel blogg bara om HEN.
Alla dumma motargument, några klokare invändningar, allt finns där. Med lysande svar!
Bara att träna in.

http://henom.wordpress.com/

Och om ni klickar på ordet "hen" här  så dyker det upp en massa av mina egna inlägg om nyordet – många länkar finns det också. Till exempel det som satte i gång debatten – första presentationen av barnboken Kivi & monsterhund (hen gör så gott hen kan). Och officiella språksveriges försiktiga accepterande (Hen går hem). Och en text (Henryckningens tid är här) om bland annat den faktaspäckade läsnjutning som borde satt streck i debatten  – d v s Mikael Parkvalls understreckare i Svd, en snabbt berömd text. Plus, förstås, en länk till Språktidningens specialartikel den 1 april (Runstensfynd blottlägger hens historia).
Hur böjs hen, om hen nu böjs? Kolla Språkrådets klargörande: inte alls. Läs till slutet så kan ni plugga in skälen till att en ska avfärda alla "henom".
Med allt detta samlande vetande i bagaget kan ni impa på vilken henmotståndare eller henförespråkare som helst. Tro mig!

Nyord eller vad kan detta betyda?

Lite lustigt.

Google har nåt system för att lägga ut passande annonser på denna enkla blogg om ord. Det hade ju varit kul om jag - åtminstone jag - begrep vad annonserna handlade om.

Jag vet att "tör du?" är danska eller norska för "vågar du?". Och POV är en vanlig förkortning för "point of view", det vill säga inställning eller åsikt.
Men "Ledning handlar om 'pov'"?
Ja men det är klart att jag kollade företagets hemsida.
Snygg men ganska så obegriplig.
Jag har räknat ut att det handlar om nåslags dataspelsutvecklare, bland annat. Men jag vet fortfarande inte vad de menar med "pov". Tänk om jag har det?! Utan att veta.
Och varför vill de veta om jag har en åsikt, om det nu är det som åsyftas?

skälet till varför orsaken för då då?

Ur morgonekot på P1, klockan 08 i dag.
"En mycket viktig orsak för varför matteundervisningen inte ger tillräckliga resultat de e att det undervisas på fel sätt i klassrummen".
Och vad är skälet till, förlåt orsaken för, att utbildningsminister Jan Björklund uttrycker sig så illa på svenska?

Komsti, komsti

Inte ens språkkänsliga SvD har det alldeles lätt med hur det ska heta.

Hur är det, har vintern gjort ett återtåg eller återkommit? Dit eller hit?

Tågkomster? Något för en textredigerares hågkomster?
Och hur kan en komst hålla i sig? Då står den väl stilla?


Hågkomster = memoarer

Dagen till ära

Om henningen ska fram!