Hen igen plus lite till

Barnboken Kivi & monsterhund har jag skrivit om utan att läsa den eftersom den var så omtalad ett tag. Ni vet, boken som genomgående använder "hen" i stället för könsbundet pronomen.
I DN recenseras den av Lennart Kuick och betyget är väl tja, sådär. Han tycker att den är skriven på "knyxig vers". Men recensenten tipsar också om andra barnböcker som är "minst lika mycket queer". "I dag finns många mer spännande bilderböcker där huvudpersonen kan tolkas lite till vilket kön man vill."
DN:s recension
Puh, ska en börja läsa barnböcker nu? Jag får se.

E.H. Shepard:
Christopher Robin läser för Puh.

När jag som barn läste om Nalle Puh tyckte jag att Christopher Robin såg ut som en tjej. Kolla E.H. Shepards klassiska, fina teckning här intill. Långt från Disney.

Och i Enid Blytons Fem-böcker fanns ju pojkflickan George, den figur som jag helst identfierade mig med. Det var jag inte ensam om...

Kön är banne mig en social konstruktion, även om det kanske är omodernt att säga det i dag. Och kloka barnboksförfattare har i alla tider gett barn olika utvägar.