För i dessa dagar är det så många ord och termer som kidnappas av krafter jag ogillar.
Jag slutar använda begrepp när de blivit retoriskt nedsmutsade.
Som "politiskt korrekt", "kulturmaffia", "svenskhet", "det här landet". Alla signalerar de rasism, hatretorik, fula demagogiska trick, ett förakt för oss andra och för vårt samhälle.
Det finns ord jag slåss för, försöker hålla rena, och fortsätter använda. Som "demokrati".
Det ingår i namnet på partiet SD. Men deras demokrati är inte min demokrati. Deras "svenska kultur" är inte min kultur. Och deras Sverige är inte ett Sverige jag vill leva i.
Högerextremismens skränfockar i min ungdom – BSS, NRP, VAM och allt vad de hette – utmärkte sig oftast genom än värre retorik, och genom fula och uselt skrivna flygblad. Det förekom så många språkfel att jag ett par gånger plockade upp en penna för att rätta på plats. De blev lite snopna, de marschkängeklampande bomberjackade skinnskallarna, när jag stack tillbaka flygbladet i handen på en av dem och sa "Har ingen av er lärt sig svenska?". (Historian är sann.)
I dag kan även i vanliga fall kloka människor gå på den fascistoida retoriken, för nu är den snyggare. Folk jag känner och gillar kan plötsligt säga "vi måste få prata om invandringsproblemet" – utan att tänka på vem som påstår att det är ett problem, och utan att kunna förklara var det där "vi måste få" kommer ifrån, för vem har sagt att vi inte får prata om vad sjutton som helst? Jag brukar svara något i stil med "Jag kan och får prata om vad som helst, men vad är problemet med invandring?".
Nedan klipp ur en lysande ledarkrönika om hur 30-talets unkna vindar återvänt.
"En alarmistisk stämning har spridits långt förbi den rent rasistiska sfären, och kända debattörer har börjat använda termer som ”politisk korrekthet” och ”brännmärkning” – ett språkbruk som är exklusivt hämtat från en långsiktigt arbetande och envetet ihärdig rasiströrelse på nätet. För ett par år sedan hoppade inte minst KD:s partiledare Göran Hägglund på det populistiska tåget när han lanserade frasen ”verklighetens folk”, tänkt att stå i motsats till en obegriplig kulturelit."
Läs hela den kloka texten här: http://dagensseglora.se/2012/12/19/dags-att-prata-om-30-talet/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar