Glad Allt Ovisst!

jul, fsv. iūl n. plur. o. f., urspr, den hedniska midvinterfesten = isl. jól n. plur., no. jol, jul, da. jul, ags. ge(o)hhol, géol; eng, yule från nord.; jfr finska joulu (lån från urnord.) o. väl även finska juhla, högtid (i så fall ännu tidigare lån från urnord.). Härtill avledn. på germ. -ia: got. (fruma) jiuleis, julmånad, isl. ýlir, hälften av nov. o. dec.; på germ. -an: ags. se ǽrra géola, den förra julmånaden, se æfterra g., den senare i. Germ. grundform: *jehwla-, je(ᵹ)wla-. I övrigt mycket omstridd härledning: ’snöstormarnas tid’ (: isl. él = sv. il); el. ’glädjefest’ (urbesl. med lat. joculus, skämt); el. (till samma rot) med grundbetyd, av ’inbjudning’ el. av ’trolldom, magi’ m. m.
Allt ovisst.


tack Projekt Runeberg som lagt ut Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok, från 1922
Och Glad Allt Ovisst!