Ord som dekor och om att stava på latin

Jag är lite trött på Carpe diem-trenden.  Den verkar inte avmattas.
Det finns ljusstakar, bokstöd, väggprydnader, textilier, mattor, möbler, med bokstäver och ord som dekor. Strunt samma vad det står, verkar det ibland.
I ett forum skrev en kille att han skulle beställa väggbokstäver till hallen, och bad om förslag på vad han skulle säga. Grejen var att han ville ha en text, men hade inga idéer om vad.
Besökte en hemsida för en butik som säljer shabby chic-saker. Där fanns många ord. Kuddar och gardiner med bokstäver, ljuslyktor med ord, möbler med sentenser. Och man kunde beställa föremål med egen text.
"Förslag - Carpe diem, latinska ord, franska ord" stod det.
Jo, "carpe diem" är onekligen latin men verkar ha fått sin egen status.
Dessa utnyttjade dekorativa ord kan till slut mista sin betydelse, mer än som något allmänt uppmuntrande eller allmänt snyggt. Ord som "lycka" och "kärlek" är väl ändå rätt viktiga?
När man för femtielfte gången tänder sin ljuslykta med ordet "lycka", bryr man sig då? När man drar för gardinerna med "Paris, London, Nice", funderar man på att resa då? När man hänger upp handduken med "kärlek", blir man då varm i hjärtat varje gång man torkar händerna?
Ja, vad vill man ha sagt?

Och varför dra in latinet? Många har inte läst latin men vill ändå använda det. Bara det ser snyggt ut. De går till webbsajter och plockar en passande sentens för att fylla sina väggar eller facebookstatusar med.

Hos fina smyckesdesignern Efva Attling fann jag ett för övrigt vackert silverhänge med texten "Ab imo péctore". Jag fick rysningar.
Latinet har inga accenter, däremot kan läroböcker förstås sätta dit accenter så man lär sig rätta uttalet. Här har uttalsaccenten hängt med in i silvret. Citatet betyder ordagrant "ur det djupaste bröst". Eller "hjärta", lite friare.

Tänk om folk med latinsug själva lärde sig latin – detta nyttiga språk som utgör grund för så mycket annat i språkens underbara värld.
Det finns kurser lite varstans via olika studieförbund. Annars kan man till exempel ta en nätkurs på Stockholms universitet: http://primalatina.klassiska.su.se/
Och för den som vill läsa på lite på egen hand finns flera härliga böcker av Tore Jansson. Kolla denna:
http://www.bokus.com/bok/9789146001027/latin-kulturen-historien-spraket/

Till sist, ett fynd från en frågetråd i ett stort forum:

"Hur stavar man Maria på latin? Eller på något annat språk?
Ska tatuera in Maria, men jag vill inte att det ska synas för blotta ögat att det står Maria."

Personen fick flera kloka förslag, bland annat att försöka med runalfabet. För med det latinska alfabetet, det vi alla använder, skulle det ju bli just  – Maria.