Att logga livet?

Läste om en ny pryl som är på gång. Memoto.
En liten kamera som man sätter fast i kläderna och som tar bilder automatiskt, två i minuten, och geotaggar dem.  Ett fotografiskt minne helt enkelt.
Det finns inga knappar. Vill du dölja något från dokumenteringen får du helt enkelt hålla för kameran eller lägga den i fickan.
Sen kan du få se ditt liv i bilder genom att ladda upp hela klabbet till din dator.
Vill ha.
http://memoto.com/

Vad gör en pryl i en ordblogg?
Tillverkarna kallar det lifelogging. Ja, ordet kanske låter dumt – men reklamslogans vet ni, reklamare tänker sådär. Och hur ska det annars beskrivas kort och snärtigt?
Mitt huvud har surrat av svenska ord sen jag läste om prylen.
"Jag livsloggar". "Den loggar min härvaro". "Den gör min dagsdoku". "Min bildbevisare".
Asch, jag ger upp. Det är inte nåt fel på engelska.

Nu låter ju detta som en partypryl, det finns säkert de som vill ha bevis på att de verkligen hade roligt på en fest även om minnet har luckor dan efter... Och säkert har somliga behov av ett evigt dagboksförande, det kan man se på deras flitiga mobilknäppande. Att den geotaggar lär betyda  att man kan hitta tillbaka till smultronställen, bara en sån sak.

Men jag kan också tänka mig att den kan användas som stöd för dem med kognitiva problem och/eller minnesstörningar. Det är bra att kunna backa och kolla vad man gjort.
Som för min bekant som går i sömnen och flyttar på saker i sitt hem – han skulle behöva en Memoto så han enkelt kan hitta grejerna igen.
Ett litet problem med mojängen kan bli att den sätts fast med ett clip på kläderna, sånt ger alltid fula linningar och risken är ju att man lägger undan och glömmer den när man byter kläder. Och hur gör man på badstranden? Men det går kanske att hitta på ett annat sätt som inte gör kläderna fula, nån halsbandsvariant. Det löser sig.

Gänget bakom Memoto sitter  i Linköping, denna kreativa stad.

Kameran ska finnas att köpa i februari 2013. Att den ska kosta 199 dollar står på hemsidan. Dock hittar jag inget om priset för deras molntjänst för att lagra alla dessa bilder.

Paint it beige

Men nu är jag ju där igen, fastnar i färgord.
Såg beige kvinnor i beige tygsjok i tv-reklam för likör, och en stund senare beige kvinnor i beige tygsjok i tv-reklam för foundation, och noterade detta på facebook med en allmän undran om när nummer tre ska dyka upp, och vad det skulle bli.  Gissningarna sipprade in. Vi får väl se.
Det är ju alltid tre – tre prinsar i sagan, tre goda ting, tre önskningar uppfylls av andar i flaskor. Klart det ska finnas tre exempel på konstiga reklamtrender. 
(Nån mer som minns de datoranimerade blå fjärilarna? Reklam för margarin, bilar och, om jag rätt minns, pensionsbolag. Då tänkte jag att nån gjort en lyckad säljkampanj - som när man ser tre giftgröna hus i en by och fattar att en kringresande nasare reat ut lagret just där).

I väntan på tredje beiget funderar jag på ordet.
Visst är beige ett konstigt ord. Det väcker känslor, används ju till och med som en term för tråkig och färglös. Det är svårt att uttala (beeche eller bäsj? Båda duger). Och omvittnat svårt att böja.

Saxar från Språkrådets frågelåda, denna härliga plats i tillvaron:

Beige och orange: orange, orangea eller oranga kläder?

Orden orange och beige passar dåligt in i det svenska stavningssystemet. Man bör därför låta dem vara oböjda: ett orange kuvert, flera orange kuvert. Även om det i det talade språket förekommer en form som slutar på -a, är det inte nödvändigt att ha motsvarande form i skrift. Vi har ju även andra adjektiv (en del av dem färgbeteckningar) som inte böjs i a-form, t.ex. bra och lila, eller i varje fall inte har obligatorisk a-böjning, t.ex. den blå (blåa) bilen, grå bilar. Vill man absolut böja orden så är orangea och beigea bättre än oranga och beiga. Detta framgår också av Svenska Akademiens ordlista.

Historiken då?
Ja, i svenskan har vi haft ordet sedan 1815 i betydelsen ofärgat ulltyg, och om färgen har det använts sedan 1895.
Om etymologin hittade jag ett uttömmande avsnitt på engelska Wiktionary, det verkar vara skrivet av någon med koll:
Beige, etymology in English
Snabbt för den som inte vill klicka på länken; Närmast från franskan och gammalfranskans bege, färgen på ofärgad ull eller bomull. Men rötterna ligger djupt ner - ordet följs här genom vulgärlatin (inte vulgärt i den betydelse vi kanske lägger in idag, men det som folket talade), senlatin, gammalgrekiska och hela vägen bort till semitiska med jämförelser till hebreiska/arameiska.

Så vi kan väl förmoda att Jesus var klädd i beige. Och då blev det genast skojigare eller hur?
Egentligen är beige ett tecken på äkthet och ursprunglighet. Häpp.
Det är väl så reklamfolket tänker.

Ett ord jag ogillar. Ett viktigt projekt jag gillar.

Nu blev det så att EU utsågs att motta Nobels fredspris.
"EU startade som ett fredsprojekt" påpekade en vän. Må så vara, men nog är det mer en ekonomisk sammanslutning än en fredsklubb idag?
Vad är det nu med ordet projekt som retar upp mig så? Alla dessa kurser, kanske. En halvårslång kvällskurs i projektledning lär inte göra mig kapabel att leda Det Stora Fredsprojektet.
Projekt kan i princip vara nästan vad som helst.
Ett lokalt vägbyggnadsprojekt, en omorganisering av ens egna byrålådor, föresatsen och genomförandet att läsa en tjock bok...
Eller ett viktigt projekt som att kartlägga Sveriges alla arter – det fascinerande Svenska Artprojektet.


Projektet som startade 2002 och alltså firar tioårsjubileum har hittills kartlagt mer än 2 400 nya arter! Ödlor, svampar, småkryp, växter, fiskar...
Trots framgångarna hotas projektet nu av kraftiga neddragningar.
Fakta här: Därför behöver vi Svenska Artprojektet

Upprörd? Är du med i Facebook, gå med här: Nätverket Bevara nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna

Och är du mogen att skriva på en namninsamling, gå hit: Namninsamling till stöd för fortsatt utgivning av bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna (förkortad NN)
Bråttom är det!

Ordet då: Vänder mig som vanligt till Hellquists pålitliga Svensk Etymologisk Ordbok, via älsklingsprojektet Projekt Runeberg, och får mina gamla latinkunskaper bekräftade och uppiggade. Projekt fick vi via tyskan från latinets projectum - det framkastade. Av pro - fram, och jacere - kasta. (Den som kan fler latinska sentenser än "Carpe diem", alltså "Plocka dagen", brukar kunna "Alea jacta est" som ju betyder "Tärningen är kastad".)
Skojig bonusinfo från Hellquist:
"Det svenska ordet är med sitt sch-ljud och sin betydelse en blandning av det latinska och tyska ordet å ena sidan och det etymologiskt identiska franska projet å den andra sidan. Uttalades med sch-ljud åtminstone på 1660-taet, t ex 1661; prosject (Åbo). Jämför däremot 1657: itt latinskt proiect." Med mera, läs själv!

Varför inte läsa en nigeriansk het kärleksroman på bussen?

Jag har hittat en kul mobilapp, alltså ett litet program för mobiltelefoner, som utvecklats för folk i länder med enklare telefoner och klenare bandbredd. Bra grej!

http://www.binu.com/

Med applikationen biNu kan man facebooka, chatta, kolla nyhetsflöden och mycket mer - utan en dyr smartphone (eller iphone, den är också smart) och utan världens snabbaste uppkoppling. Borde testas på utlandsresor, tror jag...
Allt du behöver är en vanlig mobiltelefon som kör Java. Alla tjänster ligger i molnet, på något för mig obegripligt sätt. Och vips blir din dumtelefon smart.
I Sverige har många köpt dyra smarta telefoner och kanske inte bryr sig om kostnaderna, men jag tycker om programmet som ger hyfsat snabb åtkomst till olika funktioner – och jag har ju ändå en modern telefon med massor av appar.
Vill jag hålla reda på ett nyhetsflöde är appen självklar. Kolla youtube går förstås. Vill jag bara veta om någon skrivit något smart senaste timmen på facebook går jag gärna via biNu, trots att den ännu inte visar bilder utan bara text. Är jag i biNu och vill skicka e-post går det snabbt att använda deras moln-klient; här kan man lägga upp konton på flera ställen, som gmail, yahoo och min favorit mail.com.  
Och att kunna läsa böcker (på engelska) alldeles gratis i telefonen under spårvagnsresor, det piggar upp – icke vinstdrivande organisationen Worldreader ligger bakom. Donera gärna en slant, de ordnar fram e-böcker till barn i Afrikas fattigare områden!

BiNu har också ett alldeles eget socialt nätverk. Ett gränslöst sådant, eftersom man möter användare i länder åtminstone jag bara sett på kartan. Oman, Nepal, Malaysia, Pakistan, Mexiko, Etiopien... Men det finns också användare i t ex "rika länder" som USA, och Australien. Och en handfull i Sverige. Vi kan ju också vilja snåla! Appen komprimerar all data effektivt - man sparar på så vis datatrafik och pengar.
Dessutom finns en biNu-chatt med taggar, "beats". Där gör jag hela tiden språkliga fynd. Åtminstone om de är på engelska, dem kan jag begripa om jag tänker efter. Och visst är det roligt med alla olika sorters engelska!
Kolla detta visdomsord från en kille i Nigeria, med taggen #love

Samtimes giving sam 1 anada chance is like giving dat person a gun en bullet jux 2 hurt u en if not lucky kill u dis time around

Eller detta – goda råd om kärlek, från tjej i Afghanistan till kille i Bangladesh:

Oh for loving sm1 no one can stop u ok now go and text her!!

Sist men inte minst: den som är intresserad av cricket kan chatta på till döddagar. 


Vill du veta om din gamla lur kan använda finessen (det kan den troligen), kolla här : http://www.binu.com/apps-cloud/compatibility/

Quiz eller frågesport?

Ja men det är ju samma sak, sa kamraten. Varför använda engelska termen quiz när vi har svenska frågesport?
För verbifieringens skull, sa jag.
Du kan fråga "ska vi quizza?" men inte "ska vi frågesporta?".
Argumentet gick hem tack och lov.

Vara eller inte

Jag ser en massa vara nu. Hamlet kanske inspirerade sajten Mathem att gå på djupet:
"Har du provat detta vara? Vad tyckte du?"
Det går ju inte att svara på förrän man är död, och då blir det svårt att framföra några som helst åsikter...

Venne va

Venne är ett ord som funnits några år men dyker upp överallt nu. Vad det betyder? Vet inte. Förstås.

Jag tycker det är roligt att det sprider sig också i skrift. Venne varför men jag gillar väl helt enkelt nya ord.
En av mina vänner tycker det är hur dumt som helst, att det luktar tuggummi. Kanske det. Venne.

Varat och Vasaloppet

Jag skämtade på facebook om existentiell ångest. (Nej, det är inget att skoja om men det gjorde jag).
En av mina vänner skrev att hon också hade - existensiell ångest.
För mig var felstavningen uppenbar, ful, och irriterande.
Men om en utbildad lärare stavar fel finns det säkert fler...
Här får jag en inre bild av hur en åkare i Vasaloppets masstart snubblar på stavarna och trillar omkull, varpå det snabbt bildas en hög av trillade åkare.
I alla fall, jag var ju tvungen att söka på nätet. Jodå, det finns till och med (de som kallar sig) psykologer och läkare som inte kan stava till existentiell.
Det tar liksom udden ur själva tillståndet tycker jag. Det blir lite fånigt, helt enkelt.
Säg att jag var skidåkaren nederst i den där Vasaloppshögen och hade skadat mig. Om någon frågade hur det gick skulle jag inte svara "Jo, jag brytade benet".
Det är lättast att göra rätt.

Synkron med tiden

Synka. Jag gör det ständigt och per automatik. Från datorn till mobiltelefonen till molnen och kors och tvärs i cyberrymden. Dokument, kalender, bilder, o s v.
Nu hampade det sig så att jag skulle rensa i min mobiltelefon, och av misstag slängde samtliga bilder.
Men mina automatiska synkningar (med Sugarsync) hade fungerat alldeles som de skulle, och med ett enkelt knapptryck kom alla bilder tillbaka. De låg helt enkelt därute i rymden och väntade. Eller snarare i ett moln, hur det nu kan finnas moln i rymden.
Synkroniserat. Med tiden och alldeles samtidigt.
Synkron är grekiska förstås, där syn- betyder med, och kronos betyder tid – efter Khronos, fader tiden i gammal grekisk mytologi. (Icke att förväxla med titanen Kronos, pappa till gudarnas konung Zeus.)
Grekerna hade två gudar och två ord för tid: den kronologiska tiden, Khronos, och tillfället när något händer, Kairos. Inom retoriken betyder kairos "det rätta ögonblicket".
Otur med kairos? Synka!

4000 dagar

4000 dagar sedan den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak fängslades.
All denna tid utan rättegång.
Då, 2001, skrev jag om Dawit Isaaks öde. Inte kunde någon föreställa sig att detta vidriga övergrepp skulle vara så länge.
 

Anti kvanti

Ja, hörni, mycket ska man läsa innan ögona trillar ur.
Nyss såg jag en beg-bokhandlare kallas antikvarie och sånt får mig fnittrig.
Snabbgenomgång för den som tvekar: Antikvarier jobbar med kulturminnesvård. Antikvariatbokhandlare med gamla böcker. Antikaffärsinnehavare med antikviteter (gamla grejer, finare än på loppis).
Allt med ordet antik i botten.
Antiken är helt enkelt forntid nere runt Medelhavet, medan det som kallas antikt bara är gammalt och kan komma från lite varstans.
Sidospår:
De vanliga, upprättstående typsnitten kallas antikva.
Vanligare än frakturstil, de svårlästa typsnitt vi förknippar med gamla tyska texter.
Fraktur avskaffades som officiell stil i Tyskland av galningen Hitler minsann. (Sug på den, ni med nasseidéer och frakturstilstatueringar.)
Läs utmärkta Faktoider för mer fakta:
http://www.faktoider.nu/nazi-typografi.